Rapport 2001:01Rapport 2006:07

Kvicksilver i fiskResultat från en inventering i Stockholms län 2004

Rapport 2006:07

Kvicksilver i fiskResultat från en inventering i Stockholms län 2004

Författare:

Lennart Lindeström Mats Tröjbom

Svensk MKB AB

Omslag: Abborre. Foto: Biopix

Utgivningsår: 2006

Tryckeri: Intellecta Docusys

ISBN: 91-7281-211-7

Denna rapport kan beställas från Miljö- och planeringsavdelningen,

miljöinformationsenheten, Länsstyrelsen i Stockholms län,

tel 08-785 52 94, inmi@ab.lst.se

Besök vår webbplats www.ab.lst.se

– 3 –

Förord

Höga halter av kvicksilver i fisk är ett både gammalt och välkänt miljö-problem. Många sjöar i Sverige har tidigare varit ”svartlistade” av Livsmedelsverket, vilket bland annat innebar att fisk från dessa sjöar varken fick saluföras eller ges bort. Svartlistningen av sjöar upphörde dock 1991.

Sverige har under senare år begränsat utsläpp och användning av kvicksilver. Trots det är nedfallet av kvicksilver fortfarande stort över Sverige på grund av långväga lufttransporter från Europa och andra delar av världen.

Hur är då halterna i fisk idag? Är det tillrådligt att äta insjöfisken i Stockholms län? Denna rapport redovisar hur kvicksilverhalterna varierar i fisk från olika sjöar i Stockholms län. Som grund används resultaten från en undersökning av kvicksilverhalten i abborre i 25 insjöar i Stockholms läns som genomfördes under 2004. Dessutom redovisas en beräknad uppskatt-ning av halterna i fisk från ytterligare 123 sjöar. Målsättningen har varit att identifiera de sjöar eller typer av sjöar där halterna överstiger EU:s rikt-värden för konsumtion av fisk.

Medins Sjö- och åbiologi, Sportfiskarna Stockholmsdistriktet och Sötvattenslaboratoriet har genomfört provfiskena efter abborre eller på annat sätt tillhandahållit fisk till undersökningen. MeAna-Konsult har utfört kvicksilveranalyserna. Joakim Pansar vid Länsstyrelsen har stått för planering och underlagsdata. Lennart Lindeström och Mats Tröjbom vid Svensk MKB AB står för utvärderingen och är även författare av rapporten.

Stockholm, mars 2006 Lars Nyberg Miljö- och planeringsdirektör Länsstyrelsen i Stockholms län

– 4 –

– 5 –

Innehållsförteckning

Sammanfattning ......................................................................................................7

Summary..................................................................................................................9

Kvicksilver som miljöproblem .............................................................................11

Utredningens syfte................................................................................................12

Sjöar som har undersökts....................................................................................13

Kvicksilverhalter i abborre 2004..........................................................................17

Omgivningsfaktorer som påverkar .....................................................................21 Ingående variabler ..............................................................................................21 Tolkning av principalkomponentanalysen...........................................................22 Sammanfattning PCA .........................................................................................27

Uppskattning av kvicksilverhalten i andra sjöar i länet ...................................28 PLS-modellen .....................................................................................................28 Validering av PLS-modellen ...............................................................................30 Uppskattad kvicksilverhalt i abborre i länets sjöar..............................................33

Tidigare undersökningar – trender .....................................................................34 Stockholms läns sjöar 1991-92...........................................................................34 Tio sjöar i Stockholms län 1996..........................................................................34 Mälaren 2001......................................................................................................34 Trendanalys för sjöar i Tyresta 1994-2004.........................................................35

Jämförelser med övriga landet............................................................................38

Trolig kvicksilverhalt i gädda – hälsoaspekter ..................................................41

Referenser .............................................................................................................45

Bilagor.................................................................................................................... 47 Bilaga 1 Markanvändning inom Stockholms län Bilaga 2 Jordartsklasser inom Stockholms län Bilaga 3 Uppmätta och beräknade kvicksilverhalter i abborre och gädda

i sjöar inom Stockholms län

– 6 –

– 7 –

Sammanfattning

I augusti 2004 infångades 1-årig abborre från ett tjugotal sjöar i Stockholms län för analys av kvicksilver i fiskens muskulatur. Även andra liknande undersökningar pågår och har genomförts i länet. Baserat på dessa under-sökningar och med hjälp av erfarenheter från andra delar av landet har Länsstyrelsen velat skapa sig en allmän bild av kvicksilverhalten i fisk i länets sjöar. Syftet har också varit att försöka identifiera i vilka typer av sjöar som kvicksilverhalten i fisk kan förväntas vara störst, om detta utgör ett hälsoproblem, och om förhållandena i Stockholmsområdet är bättre eller sämre än i övriga landet. Till hjälp i utvärderingen har utnyttjats tidigare framtagna samband mellan kvicksilverhalt och vikt hos fisk, en statistisk sambandsanalysmetod (PCA), en matematisk regressionsmodell (PLS) med flera hjälpmedel. Detta har gjorts för att i möjligaste mån överföra mätresultaten till att representera hela länet. Samtidigt innebär denna generalisering att det finns en större eller mindre grad av osäkerhet i de resultat som presenteras för enskilda sjöar. Men den övergripande bilden bedöms ändå vara korrekt. Med denna reservation i åtanke har utvärderingen visat:

• att fisk i högt belägna sjöar i länet med lågt pH och färgat vatten innehåller mer kvicksilver än fisk i slättsjöar med högt pH och ett stort innehåll av salter i vattnet,

• att kvicksilverhalten i sediment tenderar att vara högre i sjöar nära bebyggelse och industrier än i sjöar som avvattnar mer obebyggda områden,

• att inget samband för den skull framkommit mellan kvicksilverhalter i sediment och fisk, det vill säga att fisk nära bebyggelse inte inne-håller mer kvicksilver än fisk i sjöar ”på landet”,

• att denna bild i stort överensstämmer med tidigare undersökningar i länet och erfarenheter från andra vattenområden,

• att kvicksilverhalten i fisk i Stockholms läns sjöar generellt sett är relativt låg jämfört med andra delar av landet,

• att det för den skull finns exempel på sjöar där kvicksilverhalten i abborre och gädda kan befaras överskrida gällande gränsvärden,

• att exempelvis 1-kg gädda i cirka sju procent av länets sjöar beräknas innehålla mer kvicksilver än gränsvärdet 1 mg/kg.

Livsmedelsverket rekommenderar havande och ammande kvinnor att avstå från att äta fisk som befaras innehålla höga kvicksilverhalter. Flertalet

– 8 –

övriga konsumenter kan enligt verkets kostrekommendationer äta all slags fisk. Men vissa arter, som gädda och abborre, bör man inte äta mer än en gång per vecka. Dessa undersöknings- och utredningsresultat visar också att man om möjligt hellre ska välja att äta fisk från slättsjöar än från högt belägna skogssjöar i länet, i synnerhet om det gäller storvuxen fisk.

Gädda. Foto: Lars Kirchhoff.

– 9 –

Summary

In August 2004, perch from some twenty lakes in Stockholm County was sampled for subsequent mercury analysis in muscle. These data, together with results from similar studies in other parts of Sweden, have been used to give a general illustration of the mercury concentrations in fish in the county, as requested by the Stockholm County Administrative Board. Another purpose of this study has been to identify in which type of lakes the highest concentrations of mercury can be expected, whether the mercury levels in fish exceed regulatory limits, and whether the conditions in the Stockholm area differs from those in the rest of the country. Published relationships between mercury concentration and body weight in fish were used in the evaluation as well as a statistical principal component analysis tool (PCA), a mathematical regression model (PLS) and other statistical tools. This was done in order to extrapolate the data to a number of lakes with different properties across the entire county. The generalizations result in some uncertainties in the estimated concentrations presented for individual lakes. However, the statistical results suggest that a relatively accurate overall picture can be given. Moreover, the findings in this study agree well with previous studies in the Stockholm area and in other parts of Sweden. The main conclusions of the evaluation are

• that fish from lakes at higher altitudes, with low pH-values and with coloured water has a higher body burden of mercury than fish from eutrophic lakes with a high a pH-value and high ionic concentration,

• that the mercury concentration in sediment is higher in lakes in proximity to settlements and industries than in lakes dewatering more pristine areas,

• however, no correlation between mercury concentration in sediment and mercury concentration in fish could be detected, i. e. fish in proximity to settlements does not contain more mercury than fish in rural areas,

• that the concentration of mercury in fish in the lakes of the Stockholm County generally is low compared to other parts of the country,

• however, there are lakes where exceeded regulatory limits for both perch and pike can be anticipated,

• for example, a 1-kg pike is estimated to contain more than the regulatory limit 1 mg/kg for approximately 7% of the lakes in the county.

– 10 –

The National Food Administration recommends pregnant and breast-feeding women to refrain from eating lake fish such as perch, pike and perch pike. The remaining population should limit the consumption of lake fish to once per week. The NFA also recommends that sport fishers should consider the local conditions. It is recommended that, when there is an option, fish from eutrophic lakes is to be preferred to fish from forest lakes at higher altitudes. This recommen-dation is relevant particularly for large specimens of fish.

– 11 –

Kvicksilver som miljöproblem

Kvicksilver har ingen positiv biologisk funktion. De flesta föreningar där kvicksilver ingår är starka gifter för nästan alla levande varelser. En orsak till detta är att kvicksilver bildar mycket starka komplex med svavelhaltiga ämnen, vilket exempelvis hämmar många enzymreaktioner hos levande varelser. Kvicksilver tillhör de ganska få metaller som i naturen bildar organiska föreningar. Ett exempel är den extremt giftiga föreningen metylkvicksilver, som kan bildas naturligt av vissa lägre organismer ur oorganiska kvick-silverföreningar. Metylkvicksilver tränger lätt genom cellmembraner och har en låg nedbrytnings- och utsöndringshastighet. Det anrikas därför lätt i levande varelser och ökar i allmänhet i koncentration uppåt i näringskedjan. Hos fisk finner man de högsta kvicksilverhalterna hos stora rovlevande individer, till exempel större gäddor. I Sverige var utsläppen av kvicksilver till luft som störst kring 1960 (cirka 28 ton/år) och har därefter minskat kraftigt (mindre än 1 ton/år vid slutet av 1990-talet1). I trakten av Stockholm (Mjölsta, Norrtälje) faller det årligen ner 4-6 µg kvicksilver per kvadratmeter enligt mätningar under 1990-talet2. Mycket av detta kvicksilver härrör från utländska källor och en del är naturligt. I marken binds kvicksilvret till det organiska materialet. En del av denna humus med sitt bundna kvicksilver löses upp av det neder-bördsvatten som passerar genom marken. På så sätt transporteras det via bäckar och åar vidare till sjöar, där en del omvandlas till organiskt kvick-silver för att slutligen hamna i fisken. Fastän utsläppen av kvicksilver minskat under senare år, utgör höga kvicksilverhalter i fisk alltjämt ett stort problem i delar av landet.

– 12 –

Utredningens syfte

Genom Länsstyrelsen i Stockholms försorg insamlades under augusti 2004 ettårig abborre från ett tjugotal sjöar i Stockholms län. Kvicksilverhalten i abborrens kött analyserades. Parallella liknande undersökningar görs även i ytterligare fyra sjöar i länet, samt i Bällstaviken i Mälaren. Syftet med utredningen har varit: • att med dessa undersökningar som underlag försöka ge en allmän

beskrivning av kvicksilverhalten i fisk i länets sjöar, • att identifiera vilka typer av sjöar som kan förväntas ha högst kvick-

silverhalt i fisk och hur representativa dessa är för länet, • att bedöma om kvicksilverhalterna i fisk utgör ett hälsoproblem, • att jämföra med övriga Sverige, • att bilda underlag för uppföljning av miljömål och kalkningsinsatser. För utredningen svarar Lennart Lindeström, Svensk MKB, och Mats Tröjbom, Mopelikan, där Mats i huvudsak svarat för statistiska och matematiska beräkningar och Lennart för sammanställning och projekt-ledning. Utvärderingen har gjorts gemensamt. För översättning av sammanfattningen till engelska svarar Johan Axelman, Stockholm. Det är författarnas synpunkter och slutsatser som presenteras i rapporten. Rapporten har faktagranskats av Olof Regnell, Lunds universitet, Lars Sonesten, Lantbruksuniversitetet, och Kjell Johansson, Naturvårdsverket.

– 13 –

Sjöar som har undersökts

I Tabell 1 namnges de sjöar som undersökts och i Figur 1 beskrivs deras geografiska lägen. I tabellen redovisas för respektive sjö även några viktiga bakgrundsuppgifter, som har betydelse för sjöns karaktär. I de fall kvick-silverhalten i de ytliga sedimentlagren analyserats, redovisas detta i Tabell 1.

I utredningen ingår sjöar med mycket olika karaktär. Några ligger nära havets yta och andra ligger 50-60 meter över havet. Två av sjöarna har en yta på cirka 0,1 km2 medan sjön Yngern täcker över 16 km2. Sjön Trekantens avrinningsområde omfattar endast 1 km2, medan Garnsviken tar emot vatten från en närmare 400 km2 stor markyta.

Figur 1. Sjöar i Stockholms län som under-söktes 2004 gällande kvick-silver i abborre.

– 14 –

Dessa olika förutsättningar innebär samtidigt att sjöarnas vattenkemi skiljer sig åt. Generellt sett innehåller sjöar på hög höjd och med ett litet tillrin-ningsområde färre salter och näringsämnen och är mer försurningskänsliga än sjöar nära havet som avvattnar stora arealer. Men i Stockholms län finns även en geografisk skillnad på så sätt att sjöar söder om Mälaren generellt sett är fattigare på salter och näringsämnen än de som ligger norr om Mälaren. Anledningen till detta är att jordarna har olika karaktär med lättvittrade och kalkhaltiga lerjordar norr om Mälaren och mer svårvittrade marker med ursprung från granitberggrund i söder. Uppgifter om sjöarnas vattenkemiska förhållanden redovisas i Tabell 2. Av tabellen framgår att skillnaden i vattenkemi mellan sjöarna i vissa fall är betydande. Här ingår både sura och närmast basiska sjöar, liksom närings-fattiga och näringsrika sjöar, klarvattensjöar med stort siktdjup och sjöar med litet siktdjup, såväl saltrika som saltfattiga sjöar etc.

– 15 –

Tabell 1. Sjöar i Stockholms län som ingått i utredningen, samt centrala uppgifter om sjöarnas storlek, lägen m.m., så kallade sjömorfometriska parametrar.

1 De angivna kvicksilverhalterna i sediment baseras på olika antal prov från olika tidsepoker.

Sjönamn

Förk

ortn

ing

Sj

ökoo

rdin

ater

Sjöh

öjd

Sjöa

rea

Med

eldj

up

Sjöv

olym

Avr

inni

ngs-

områ

de

Kvi

cksi

lver

i se

dim

ent 1

Möh km2 m Mm3 km2 mg/kg TS Albysjön ALB 656984-164254 14 0,7 4,0 32 251 0,17 Bornan BOR 665517-166624 16 2,8 2,0 5,6 32 Bornsjön BOS 657245-160890 11 6,3 8,3 56 49 Fysingen FYS 660749-161885 5,5 4,8 2,0 10 113 0,08 Garnsviken GAR 660018-163987 2,0 2,1 4,8 10 395 Getaren GET 656040-161753 32 0,7 3,1 2,6 31 Grindsjön GRI 655284-161919 32 1,4 9,0 12 6 Largen LAR 661084-165433 29 1,4 8,8 13 6 0,05 Lejondalssjön LEJ 660523-160785 19 2,7 7,1 20 16 Långsjön (ÅVA) LA1 656590-164240 41 0,1 4,1 0,4 2 Långsjön (Älvsjö) LA2 657450-162262 31 0,3 2,2 0,6 3 0,35 Mälaren, Bällstav. MAL 658080-162871 0,7 1153 13 14030 0,29 Norrviken NOR 659728-161988 4,2 2,5 5,4 14 96 0,13 Sparren SPA 661952-164005 13 2,9 6,6 23 49 Stensjön STE 656419-164404 36 0,3 8,4 3,7 7 Stora Envättern ENV 655587-158869 64 0,4 5,0 1,9 2 0,24 Storsjön STO 657464-165993 6,3 0,9 7,9 8,2 4 Trekanten TRE 657902-162594 1,1 0,1 4,4 0,6 1 2,50 Trönsjön TRO 655224-159182 57 0,4 5,5 1,9 3 Tullingesjön TUL 656939-161809 0,7 1,6 11 19 64 0,29 Turingen TUR 656875-159257 6,3 1,3 11 5,3 100 Tärnan TAR 660688-164478 41 1,1 4,3 5,1 14 0,28 Vällingen VAL 655738-159870 33 3,9 5,8 22 32 Yngern YNG 656206-159170 38 16 28 119 55 0,14 Årsjön ARS 656612-164132 55 0,2 3,8 0,8 2 Öran ORA 656007-162978 51 0,5 1,7 0,8 5

Sjönamn Från datum

Till datum Antal Hg-halt

mg/kg TS Albysjön 2002-09-23 2002-09-23 3 0,17 Fysingen 1998-09-14 2003-08-20 2 0,08 Largen 1976-04-01 1976-04-01 1 0,05 Långsjön (Älvsjö) 1997-03-15 1997-03-15 1 0,35 Mälaren 1987-09-14 1987-10-12 110 0,29 Norrviken 1999-10-05 2004-08-17 2 0,13 Stora Envättern 1998-09-14 1998-09-14 1 0,24 Trekanten 1997-03-15 1997-03-15 1 2,50 Tullingesjön 1997-10-20 2002-10-20 4 0,29 Tärnan 1998-09-15 1998-09-15 1 0,28 Yngern 1998-09-15 1998-09-15 1 0,14

– 16 –

Tabell 2. Vattenkemiska förhållanden i ytvattnet (0-2 meter). Medelvärden för samtliga observationer under perioden 1982-2004 med tyngdpunkt på perioden 1995-2004 för de flesta sjöarna. Mättillfällena är relativt jämnt fördelade över året och för en del sjöar ingår så många som 12 observationer per år under flera år.

pH

Alk

alin

itet

mek

v/l

Kon

dukt

ivite

t m

S/m

Tota

lhår

dhet

m

g C

a/l *

And

el m

arin

t sul

fat

% **

Abs

orba

ns

filtre

rat 4

20/5

Färg

m

g/l

Tota

lfosf

or

µg/l

Fosf

atfo

sfor

µg

/l

Tota

lkvä

ve

µg/l

Nitr

at/n

itrit-

kväv

e µg

/l

Am

mon

ium

kväv

e µg

/l

TOC

m

g/l

Klo

rofy

ll A

µg

/l

Sikt

djup

m

Albysjön 8,0 1,03 29,3 36 18 0,053 38 35 5 767 38 26 8 17 1,9 Bornan 7,4 0,74 12,6 24 4 0,201 95 20 1 649 32 13 16 2,2 Bornsjön 7,9 1,27 24,5 36 12 0,023 12 24 4 397 11 12 6 3 Fysingen 7,7 1,87 53,0 81 5 0,039 20 28 8 1606 853 100 9 7 1,7 Garnsviken 7,7 1,78 31,6 53 6 0,127 63 60 24 787 126 38 18 48 1,5 Getaren 7,2 0,42 11,2 15 9 0,138 69 40 14 807 143 39 11 0,8 Grindsjön 7,5 0,37 10,6 14 8 0,024 13 14 5 369 37 43 6 4 4,3 Largen 7,6 0,71 12,7 21 6 0,024 8 10 2 534 20 28 6 6,5 Lejondalssjön 7,6 1,61 23,8 40 11 0,037 19 30 5 583 46 19 8 8 4,0 Långsjön (ÅVA) 6,6 0,15 4,6 7 6 53 6 369 26 12 4 2,8

Långsjön (Älvsjö) 8,3 1,54 38 72

Norrviken 8,0 2,29 43,0 54 14 0,043 22 94 41 1154 190 76 10 25 1,8 Sparren 7,8 1,54 21,2 41 6 0,071 44 40 21 752 177 32 12 Stensjön 6,8 0,14 5,0 7 6 0,083 41 7 2 411 55 13 9 4 4,1 Stora envättern 6,5 0,05 4,1 5 6 0,074 37 9 2 432 22 16 9 3 4,1

Storsjön 7,5 0,79 14,7 21 17 0,020 7 15 10 550 20 11 7 3,5 Trekanten 8,0 2,10 45,9 66 23 0,025 12 49 15 848 79 87 5 Trönsjön 6,4 0,17 5,1 7 8 0,132 62 6 1 446 62 19 10 2,8 Tullingesjön 7,8 1,18 33,8 38 19 0,042 21 37 6 953 207 31 9 7 2,9 Turingen 7,2 0,57 17,0 25 9 0,067 33 26 10 706 112 106 9 Tärnan 7,1 0,32 6,8 11 6 0,081 40 12 2 549 48 11 10 4 3,3 Vällingen 7,4 0,66 16,4 25 9 0,066 16 19 5 519 28 36 8 Yngern 7,2 0,25 7,5 10 5 0,031 15 12 2 493 27 10 6 4 4,5 Årsjön 5,6 0,01 2,7 2 7 27 5 310 29 7 2 3,5 Öran 6,3 0,14 4,9 7 7 0,147 69 7 2 494 70 51 11 1,9 * Totalhårdheten beräknades som mekv/l cirka + mekv/l Mg uttryckt i mg Ca/l. ** Andel marint sulfat beräknades som mekv/l SO4/(SO4-0,103*Cl) uttryckt i %.

– 17 –

Kvicksilverhalter i abborre 2004

Abborren i de tjugotalet sjöar som undersöktes av länsstyrelsen infångades i augusti 2004. Undersökningen gjordes på fisk med en medellängd kring 10 cm. Av 10 abborrar per sjö bildades ett samlingsprov av rygg-muskulaturen, som senare analyserades på kvicksilver1. Resultaten presenteras i tabellen nedan (Tabell 3), i kartform (figur 2) och som stapeldiagram (Figur 3). I nationell regi driver Naturvårdsverket ett projekt för att följa effekter av kalkning i sjöar och vattendrag, IKEU-programmet. Tre sjöar i Tyresta-området ingår i dessa uppföljningar, som bland annat innefattar årliga analyser av kvicksilver i abborre av samma storleksklass (medellängd cirka 10 cm). I sammanställningarna ingår dessa resultat för 2004 i form av medelvärden av 20 enskilda analyser. Tabell 3. Kvicksilverhalt i abborre (ryggmuskulatur) från sjöar i Stockholms län 2004. Kvicksilverhalterna representerar samlingsprov av 10 fiskar fångade i augusti 2004, frånsett de som angivits med asterisk vilka istället representerar medelvärdet av cirka 20 enskilda analyser alternativt 3 samlingsprov.

Sjönamn

Kvi

cksi

lver

i ab

borr

e

Med

ellä

ngd,

ab

borr

e To

rrsu

bsta

ns

Sjönamn

Kvi

cksi

lver

i ab

borr

e

Med

ellä

ngd,

ab

borr

e To

rrsu

bsta

ns

mg/kg VV mm % mg/kg VV mm % Albysjön 0,021 105 21 Sparren 0,055 99 21 Bornan 0,116 90 21 Stensjön 0,120* 97 - Bornsjön 0,039 102 20 Stora Envättern 0,127 104 19 Fysingen 0,022 93 21 Storsjön 0,065 90 20 Garnsviken 0,048 99 20 Trekanten 0,047 106 20 Getaren 0,043 102 20 Trönsjön 0,089 97 20 Grindsjön 0,048 107 21 Tullingesjön 0,034 99 21 Largen 0,038 102 21 Turingen (N)** 0,240 75 - Lejondalssjön 0,027 94 21 Tärnan 0,093 98 20 Långsjön (Åva) 0,154* 100 - Vällingen 0,029 98 21 Långsjön (Älvsjö) 0,005*** 105 19 Yngern 0,037 105 21 Mälaren**** 0,052 103 20 Årsjön 0,257* 106 - Norrviken 0,030 90 20 Öran 0,179 104 21 *Prov från augusti 2004, medelvärde av 20 fiskar. ** Prov från september 2004 i norra sjön, medelvärde av tre samlingsprov bestående av vardera 6-7 fiskar. ***Värdet under detektionsgränsen (<0,01) – i beräkningarna antogs ett värde motsvarande halva detektionsgränsen, det vill säga 0,005 mg/kg. **** Bällstaviken, medelvärde av tre samlingsprov bestående av vardera 6-7 fiskar.

1 AFS, reduktion med SnCl2, uppslutning i bomb 160 °C, 3 ml H2SO4/HNO3 i 2 tim. Referensmaterial DORM-2.

– 18 –

Figur 2. Observerade kvicksilverhalter i 1-årig abborre 2004 (cirka 10 cm i längd). De redovisade klassgränserna motsvarar Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för kvicksilver i 1kg-gädda dividerat med omräkningsfaktorn 5, vilket ger motsvarande approximativa värden för 1-årig abborre (som väger cirka 10 g). Kartan är publicerad enligt medgivande M2003/4913, Lantmäteriverket Gävle.

– 19 –

Även sjön Turingen i Nykvarns kommun är föremål för årliga mätningar av kvicksilver i 1-somrig abborre. Undersökningarna görs för att följa upp effekterna av en genomförd sanering av sjöns kvicksilverbemängda bottnar3. Jämförande undersökningar görs samtidigt i Bällstaviken i Mälaren. Medel-värden bildas av tre samlingsprov från vardera området, vilka i sin tur bildats av 6-7 fiskar. Högst kvicksilverhalt uppmättes 2004 i abborre från Årsjön i Tyrestaområdet (0,26 mg/kg) och lägst i Långsjön, Älvsjö (<0,01 mg/kg). Skillnaden mellan dessa sjöar är således större än 25 gånger! Årsjön är en näringsfattig, okalkad sjö med lågt pH och ett ganska humusrikt vatten. Långsjön å sin sida är rik på näringsämnen och har ett i det närmaste basiskt vatten. Efter tusentals mätningar av fiskars storlek och kvicksilverinnehåll i bland annat svenska vatten har det framkommit att kvicksilverhalten i fisk normalt sett ökar med fiskens storlek och ålder. För att kunna göra meningsfulla jämförelser mellan olika områden och även mellan olika mättillfällen i ett och samma område, har man försökt att finna formler som beskriver dessa samband. Med ledning av dessa formler kan uppmätta kvicksilverhalter normeras till att representera en bestämd storleksklass. För gädda är exempelvis ”1-kilos gädda” en vedertagen jämförelsenorm. Abborre har i denna studie normerats till storleksklassen 10 g (se faktaruta).

Baserat på uppgifter som tagits fram av Markus Meili m.fl.10 har de enskilda kvicksilverhalterna i abborre från Tyrestasjöarna viktnormerats med hjälp av sambandet: HgrefW = (a b Wb + c) d där a = 1,5 (lutningsfaktorn), b = 2/3 (viktpotensen), c = 0,13 (baslinjen; halten i fiskyngel) resp. d = 0,21 (skalningsfaktorn). För abborre har standardstorleken 10 gram valts. Eftersom fisken i undersökningarna i Stockholms län normalt sett inte vägts, har vikten först beräknats utifrån uppgifter om längd. Denna transformering, som baseras på samband mellan längd och vikt som tagits fram för fisk i ett antal skånska sjöar, förutsätter att den så kallade konditionsfaktorn är ett (1) för de undersökta fiskarna. W = 6,3*10-6 * L3,1

Där W är vikten i g, L är längden i mm.

I Tabell 4 och Figur 3 redovisas både normerade och onormerade halter i abborre för de undersökta sjöarna. I regel har normeringen liten inverkan eftersom medelvikterna mestadels ligger nära 10 g.

– 20 –

Tabell 4. Kvicksilverhalter i abborre 2004. Observerade halter (Hg) samt viktnormerade halter (10 g-abborre) enligt sambanden i faktarutan (Hg_norm). Sjö Hg Hg_norm Sjö Hg Hg_norm Albysjön 0,021 0,019 Sparren 0,055 0,056 Bornan 0,116 0,145 Stensjön 0,120 0,197 Bornsjön 0,039 0,037 Stora Envättern 0,127 0,116 Fysingen 0,022 0,026 Storsjön 0,065 0,080 Garnsviken 0,048 0,049 Trekanten 0,047 0,042 Getaren 0,043 0,041 Trönsjön 0,089 0,094 Grindsjön 0,048 0,042 Tullingesjön 0,034 0,035 Largen 0,038 0,037 Turingen (N) 0,240 0,425 Lejondalssjön 0,027 0,031 Tärnan 0,093 0,098 Långsjön (ÅVA) 0,154 0,181 Vällingen 0,029 0,030 Långsjön (Älvsjö) 0,005 0,005 Yngern 0,037 0,034 Mälaren Bällstaviken 0,052 0,049 Årsjön 0,257 0,388 Norrviken 0,030 0,037 Öran 0,179 0,164

Kvicksilverhalt i abborre (2004)

0

0,05

0,1

0,15

0,2

0,25

0,3

0,35

0,4

0,45

Albysjö

n

Bornan

Bornsjö

n

Fysing

en

Garnsv

iken

Getaren

Grinds

jön

Large

n

Lejon

dalss

jön

Lång

sjön (

ÅVA)

Lång

sjön (

Älvsjö)

Mälaren

Bäll

stavik

en

Norrvik

en

Sparre

n

Stensjö

n

Stora e

nvätt

ern

Storsjö

n

Trekan

ten

Trönsjö

n

Tulling

esjön

Turing

en (s

tst N

)

Tärnan

Välling

en

Yngern

Årsjön

Öran

mg

Hg

/ kg

VS

Okorrigerade samlingsprovViktnormerade (10g) samlingsprov

Figur 3. Kvicksilverhalter i abborre 2004 – jämförelse mellan observerade halter och viktnormerade halter.

I följande avsnitt har vi försökt att ta reda på om man kan se några samband mellan kvicksilverhalterna i abborre och ett antal omgivningsfaktorer som karaktäriserar sjöarna. Detta kan förhoppningsvis ge en förklaring till de stora skillnaderna i kvicksilverhalt mellan sjöarna.

– 21 –

Omgivningsfaktorer som påverkar

För att utreda vilka faktorer som kan vara styrande för kvicksilverhalten i fisk respektive sediment genomfördes en så kallad principalkomponent-analys (se faktarutor nedan).

Vi har gjort en PCA över samtliga variabler vi haft tillgång till, för att försöka belysa vilka faktorer som kan ha betydelse för fiskens kvick-silverhalt i länets sjöar. Två kraftigt avvikande sjöar uteslöts vid analysen. Mälaren (Bällstaviken) på grund av att den representerar en hel region och därmed inte är direkt jämförbar med övriga data, samt Turingen på grund av att den är kvicksilverkontaminerad och nyligen restaurerad.

Ingående variabler Följande variabler och faktorer har ingått i PCA:n:

• Kvicksilverhalt i abborre och (i förekommande fall) sjösediment. • Sjömorfometriska parametrar (djup, yta, volym etc). • Vattenkemiska variabler. • Markanvändning inom respektive avrinningsområde. • Jordartssammansättning inom respektive avrinningsområde.

Uppgifter om kvicksilverhalt i abborre och sediment har hämtats från Tabell 3 och de sjömorfometriska parametrarna från Tabell 1, samt fakta om sjöarnas vattenkemi från Tabell 2.

Principen bakom en principalkomponentanalys En principalkomponentanalys (PCA) är en metod som i korthet går ut på att försöka finna mönster i en vanlig korrelationsmatris där parvisa korrelationskoefficienter redovisas för ett antal variabler. Med hjälp av en PCA kan kopplingarna mellan ett stort antal variabler/faktorer effektivt undersökas, exempelvis abborrens kvicksilverhalt, jordarter, höjd över havet, vattnets innehåll av salter m.m. Analysen ger alltså en bild av vilka variabler som samvarierar i förhållande till en eller flera så kallade principalkomponenter (och därmed till varandra), respektive vilka som inte gör det. Principalkomponenterna är underliggande gemensamma faktorer för variablerna, som kan ha konkreta innebörder och till exempel spegla geografiska eller kemiska gradienter. I analysen ingår att försöka förstå vad dessa komponenter kan tänkas representera och hur de olika variablerna och observationerna relaterar till dessa.

– 22 –

Information om jordarter och vad markerna används till inom respektive sjö’s avrinningsområde, som tillhandahållits av länsstyrelsen i Stockholm, är baserade på fastighetskartan och jordartskartan. Det stora antalet ursprungliga klasser av markslag och jordarter har slagits samman till ett mer hanterbart och översiktligt antal. Markanvändning har vi indelat i klasserna sjö, skogsmark, hygge, sankmark, öppen mark, åker-, industri- och bebyggd mark. Jordarter har indelats i berg, fyllning, sorterade jordarter, lera, morän, isälvsavlagringar och organiska jordarter. I bilaga 1 och 2 finns detaljerade uppgifter om klassindelningen av markanvändning och jordart. Ur samma bilagor kan även utläsas hur jordarter och markanvändning fördelas inom respektive sjö’s delavrinningsområde. Skillnaden mellan sjöarna är i vissa fall stor. Inom exempelvis Stensjöns avrinningsområde är 80 procent skogsmark, 10 procent sankmark och 10 procent sjö. Här finns ingen åkermark eller bebyggd mark. Avrinningsområdet till Långsjön, Älvsjö, är däremot bebyggd till 66 procent och är till endast 17 procent bevuxen med skog. Jordarna inom Fysingens avrinningsområde består till nästan hälften av lera och endast 18 procent berg, medan ingen lera förekommer inom Långsjön, Åva’s, avrinningsområde samtidigt som inslaget av berg uppgår till 65 procent. Dessa stora skillnader visar sig ha betydelse för kvicksilverhalten i fisk.

Tolkning av principalkomponentanalysen Fyra principalkomponenter (faktorer) beskriver sammanlagt 70 procent av variationen i materialet. I Tabell 5 sammanfattas hur stor del av variationen totalt, respektive för några utvalda variabler, som fångas upp av respektive principalkomponent. Variablerna är centrerade, variansviktade och ej transformerade, vilket innebär att alla variabler givits samma vikt i analysen. Tabell 5. Sammanfattning av PCA:n. I tabellen framgår hur stor del av variationen totalt, respektive för några utvalda variabler, som beskrivs av respektive principal-komponent (PC).

Alla HgA HgS Shjd pH ABS_F PC1 36 50 8 68 66 11 PC2 14 19 1 1 7 67 PC3 11 6 40 4 2 6 PC4 7 2 5 4 0 5

Summa 69 76 54 75 75 88

– 23 –

Tabell 6. Förklaring till de variabelförkortningar som används i PCA:n. Se Tabell 1 för förklaring till förkortningarna av sjönamnen. ABS_diff ABS_F-ABS_OF Mind Markanvändning - industrimark ABS_F Absorbans, filtrerat Mlöv Markanvändning - lövskog ABS_OF Absorbans, ofiltrerat Msank Markanvändning - sankmark Alk Alkalinitet Msjö Markanvändning - sjöyta Ca Kalcium Mskog Markanvändning - barr och blandskog ChlA Klorofyll A Måker Markanvändning - åker Cl Klorid Möpp Markanvändning - övrig öppen mark färg Färgtal Na Natrium HgA Kvicksilver i abborre NH4N Ammoniumkväve HgS Kvicksilver i sediment NO23N Nitrat/nitrit-kväve Jberg Jordart - berg nord Nordlig koordinat Jfyll Jordart - fyllnadsjord Ntot Totalkväve Jgrus Jordart - grus ost Ostlig koordinat Jisä Jordart - isälvsavlagring pH pH-värde Jlera Jordart - lera PO4P Fosfatfosfor Jmor Jordart - morän Ptot Totalfosfor Jorg Jordart - organisk jordart Sarea Sjö - area Jsand Jordart - sand Shjd Sjö - höjd Jsilt Jordart - silt Sikt Siktdjup K Kalium Smdj Sjö - medeldjup Kond Konduktivitet SO4 Sulfat

Mbeb Markanvändning - bebyggd mark Svol Sjö - volym

MedL Medellängd abborre TOC Total organsikt kol Mg Magnesium TS Torrsubstans abborre

-0.2 -0.1 0.0 0.1 0.2

-0.3

-0.2

-0.1

0.0

0.1

0.2

0.3

HgA

HgSTS

Lgd

Shjd

Sarea

SmdjSvol

AareaJberg

Jfyll

JgrusMhygg

Mind

Jisa

Jlera

Jmor

Jorg

Jsand

Msank

Jsilt

Msjo

Mskog

Mbeb

Mopp

Mlov

Maker

pH

Alk

fargABS_FABS_OF

ABS_diff

Kond

PtotNtotPO4PNO23NNH4N Ca

MgNaK

Cl

SO4

ChlA

TOC

Sikt

nordost

p2 (1

4%)

p1 (36%)

– 24 –

-6 -4 -2 0 2 4 6 8

-4

-2

0

2

4

6

ALB

BOR

FYS

GAR

GET

GRI

LAR

LEJ

LA1

LA2 NORSPASTEENV

STO TRE

TRO

TUL

TAR

VAL

YNG

ARS

ORA

BOS

t2 (1

4%)

t1 (36%)

Figur 4. Variablernas fördelning (loadingplottar, överst) respektive sjöarnas fördelning (scoreplottar, nederst) för faktorerna PC1 och PC2.

Principalkomponent 1 (horisontell i Figur 4) beskriver gradienten från lågt liggande slättsjö till högt liggande skogssjö. Man kan ana två grupper av variabler som är omvänt korrelerade till varandra (se tolkningshjälp i faktarutan nedan):

• Den första gruppen utgörs av sjöhöjd, jordartsklassen berg, organisk jordart, samt skogsmark och sankmark. Sjöarna som är starkast kopplade till denna grupp är Långsjön (Åva), Stensjön, Stora Envättern, Årsjön, Öran och Trönsjön, det vill säga högt liggande skogssjöar.

• Den andra variabelgruppen (som är omvänt korrelerad till den första) utgörs av jordarten lera, öppen mark, åkermark, samt pH konduk-tivitet och flertalet andra joner. De sjöar som är starkast kopplade till denna grupp är slättsjöarna Fysingen, Norrviken, Trehörningen och Garnsviken.

• Till PC1 är också kvicksilverhalten i abborre starkt korrelerad (inringad med rött). Detta innebär att högst kvicksilverhalter upp-mätts i högt liggande skogssjöar och lägst i slättsjöarna med mycket lera i avrinningsområdet.

– 25 –

Principalkomponent 2 (vertikal i Figur 4) beskriver det faktum att sjöar med färgat vatten i regel är små, medan klarvattensjöar i regel är stora med större sjöyta, volym och medeldjup:

• Variablerna absorbans, färg och TOC (totalt organiskt kol) bildar en samvarierande grupp (de beskriver alla i första hand och på olika sätt förekomsten av humus i vattnet). De sjöar som är starkast kopplade till denna grupp är Bornan, Garnsviken och Öran.

• I motsats till denna grupp står ”den sjömorfometriska parameter-gruppen” sjöarea, sjövolym och medeldjup. Även parametern som beskriver andelen sjöyta inom avrinningsområdet (Msjö) är kopplad hit. De sjöar som är starkast kopplade till denna grupp är Yngern, Grindsjön och Bornsjön.

• Till PC2 är också kvicksilverhalten i abborre svagt negativt kopplad, vilket innebär att relativt sätt högre halter uppmäts i små sjöar med färgat vatten jämfört med stora klarvattensjöar.

Principalkomponent 3 (horisontell i Figur 5) kan tolkas som motsats-förhållandet mellan stad och land:

• Till vänster i figuren återfinns variablerna som beskriver före-komsten av bebyggd mark, industrimark och jordarten berg. Starkast kopplade till denna grupp är sjöarna Trehörningen, Långsjön (Älvsjö) och Årsjön.

• I motsats till denna grupp (till höger i figuren) återfinns variabler som beskriver förekomsten av hyggesmark, åker, skog samt morän-mark. Starkast kopplade till denna grupp är Sparren , Bornan, Garnsviken och Yngern.

• Till den första gruppen är också kvicksilverhalten i sediment kopplad (inringad med rött), vilket innebär att högst halter i sedimenten företrädesvis återfinns i anslutning till bebyggelse.

Tolking av PCA-plottar I PCA-plottarna redovisas principalkomponenterna parvis – 1 mot 2 respektive 3 mot 4. I loading-plottarna kan man utläsa hur de olika variablerna förhåller sig till varandra. Variabler som grupperar sig nära varandra samvarierar, de som ligger på motstående sida om origo (brytpunkten mellan x- och y-axeln) är omvänt korrelerade. De variabler som grupperar sig nära origo uppvisar svag koppling med de aktuella principal-komponenterna och därmed också de underliggande faktorer som kanske identifierats. Scoreplottarna visar å sin sida hur observationerna (sjöarna) förhåller sig till varandra och till principalkomponenterna. Observationer som grupperar sig i samma område (till exempel övre vänstra hörnet) som en variabelgrupp i loadingplotten uppvisar höga värden för dessa variabler. Grupperar de sig på motstående sida om origo uppvisar de istället låga värden för dessa variabler.

– 26 –

-0.2 -0.1 0.0 0.1 0.2 0.3

-0.3

-0.2

-0.1

0.0

0.1

0.2

0.3

HgAHgS

TS

Lgd

Shjd

SareaSmdjSvol

Aarea

Jberg

Jfyll

Jgrus

Mhygg

Mind

Jisa

Jlera

Jmor

Jorg

Jsand

Msank

Jsilt

Msjo

Mskog

MbebMopp

Mlov

MakerpH

Alk

fargABS_F

ABS_OFABS_diff

Kond

Ptot

Ntot

PO4P

NO23N

NH4N

CaMg

NaK

ClSO4

ChlA

TOC

Sikt

nord

ost

p4 (7

%)

p3 (11%)

-6 -4 -2 0 2 4

-2

0

2

4

6

ALB

BORFYS

GAR

GET

GRI

LARLEJ

LA1

LA2NOR

SPASTE

ENV

STO

TRE

TROTUL

TAR

VAL YNG

ARS

ORA

BOS

t4 (7

%)

t3 (11%)

Figur 5. Variablernas fördelning (loadingplottar, överst) respektive sjöarnas fördelning (scoreplottar, nederst) för faktorerna PC3 och PC4.

Principalkomponent 4 (vertikal i Figur 5) är mer svårtolkad. Man kan ana en variabelgrupp som beskriver förekomsten av sorterade jordarter som står i motsats till nord- och ostkoordinaterna. Detta kan tolkas som att dessa jordarter företrädesvis återfinns i den södra (sydvästra) delen av länet.

– 27 –

Sammanfattning PCA Tolkningarna av principalkomponentanalysen skall göras med en viss försiktighet. Urvalet sjöar har stor betydelse för de samband som hittas.

• Kvicksilverhalterna i abborre verkar framför allt styras av var sjön befinner sig på skalan mellan skogssjö och slättsjö. De högsta halterna uppmäts i högt belägna skogssjöar med lågt pH och färgat vatten (hög absorbans).

• Halterna i sedimenten verkar vara relativt oberoende denna gradient. Högst halter i sedimenten uppmäts istället i de sjöar där bebyggelse och industrimark utgör en, relativt sett, stor andel av avrinningsområdet.

• Sammanfattningsvis tyder PCA-analysen på att kopplingen mellan kvicksilverhalt i abborre och kvicksilverhalt i sediment är relativt svag i detta urval av sjöar.

För att ge en uppfattning om sambandens styrka i materialet redovisas i Figur 6 några av de starkaste sambanden i form av xy-plottar. Det framgår klart av figurerna att de tendenser som fångats upp i principalkomponent-analysen i flera fall bygger på relativt svaga samband.

Samband mellan kvicksilverhalt och sjöhöjd

BOS

ORA

ARS

YNGVAL

TAR

TUR

TUL

TRO

TRESTO

ENVSTE

SPA

NORMAL

LA2

LA1

LEJLAR

GRIGETGAR

FYS

BOR

ALB0

0,05

0,1

0,15

0,2

0,25

0,3

0 10 20 30 40 50 60 70

Sjöhöjd

Kvi

cksi

lver

i ab

borr

e (m

g/kg

ww

)

Samband mellan kvicksilverhalt och pH

BOS

ORA

YNG VAL

TAR

TUR

TUL

TRO

TRESTO

ENV STE

SPA

NOR

LA2

LA1

LEJLAR

GRIGET GAR

FYS

BOR

ALB0

0,05

0,1

0,15

0,2

0,25

0,3

6 6,5 7 7,5 8 8,5

pH

Kvi

cksi

lver

i ab

borr

e (m

g/kg

ww

)

Samband mellan kvicksilverhalt och vattenfärg

BOS

ORA

YNG VAL

TAR

TUR

TUL

TRO

TRESTO

ENVSTE

SPA

NORLEJLARGRI GETGAR

FYS

BOR

ALB0

0,05

0,1

0,15

0,2

0,25

0,3

0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25

Absorbans (filtrerat)

Kvi

cksi

lver

i ab

borr

e (m

g/kg

ww

)

Samband mellan kvicksilver i sediment och bebyggelse

ALB

FYSLAR

LA2

NOR

ENV

TULTAR

YNG

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0 10 20 30 40 50 60 70

Andel exploaterad mark % (bebyggelse och industri)

KLv

icks

ilver

i se

dim

ent (

mg/

kg T

S) TUR (20%; 2,5 mg/kg TS)

Figur 6. Plottar av några av sambanden som identifierats i principalkomponent-analysen. Kvicksilver i abborre är avsatt mot höjd över havet, pH respektive vattenfärg (absorbans), samt kvicksilver i sediment mot andel exploaterad mark (bebyggelse och industrimark). Den kvicksilverkontaminerade sjön Turingen har lagts med som referens i plottarna.

– 28 –

Uppskattning av kvicksilverhalten i andra sjöar i länet

Med utgångspunkt i principalkomponentanalysen gjordes en så kallad PLS-modell (partial least squares) med syfte att försöka överföra (extrapolera) resultaten från abborrundersökningarna 2004 till andra sjöar i länet. PLS-modellen baseras på ett urval av variablerna. Den kalibrerades med hjälp av underlaget till PC-analysen. Därefter validerades modellen mot abborr- och gäddata från en undersökning som gjordes 1991-19925. Slutligen uppskattades kvicksilverhalterna i abborre (och gädda) för de sjöar som ingick i en rikstäckande inventering av sjöars vattenkemi år 2000, sammanlagt 123 stycken sjöar i Stockholms län.

PLS-modellen PLS-modellen är en så kallad multivariat regressionsmodell som beskriver den empiriska kopplingen mellan kvicksilverhalten i fisk och några omgivningsvariabler. Eftersom det är fråga om en empirisk modell är det inte säkert att det finns någon direkt koppling mellan det termerna i det empiriska uttrycker och eventuella bakomliggande processer kopplade till dessa variabler. Antalet möjliga variabler i modellen begränsades av den information som fanns tillgänglig i riksinventeringens databas samt SMHI:s sjöregister. Av dessa variabler befanns sjöarnas höjd över havet, pH och absorbans (vattenfärg) bäst beskriva kopplingen mellan vattenkemi/omgivning och kvicksilverhalten i abborre. Modellen som beskrivs av nedanstående samband förklarar enligt analysen 76 procent av variationen i HgA (kvicksilver i abborre) med hjälp av dessa tre variabler (Figur 7).

HgA = 0,0097*Shjd+0,0041*pH+0,33*ABS_F-0,0012*Shjd*pH-0,012 Där Shjd är sjöhöjden uttryckt i meter över havet, ABS_F absorbansen uttryckt i enheten mg/l och pH uttryckt i pH-enheter.

– 29 –

Kalibreringsresultat

Öran

Årsjön

YngernVällingen

Tärnan

Turingen

Tullingesjön

Trönsjön

TrekantenStorsjön

Stora EnvätternStensjön

Sparren

Norrviken

Långsjön (Älvsjö)

Långsjön (Åva)

LejondalssjönLargen

Grindsjön GetarenGarnsviken

FysingenBornsjön

Bornan

Albysjön

0

0,05

0,1

0,15

0,2

0,25

0,3

0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3

Modellberäknad halt (mg Hg/kg ww)

Obs

erve

rad

halt

(mg

Hg/

kg w

w)

Figur 7. Kalibreringsresultat. Diagrammet beskriver kopplingen mellan modellerade och observerade kvicksilverhalter i abborre. Är överrensstämmelsen mellan modell och verklighet perfekt radar punkterna upp sig längs den gröna linjen. I praktiken är aldrig alla påverkande faktorer kända, vilket medför att punkterna avviker mer eller mindre från den ideala linjen. I figuren har även den kvicksilverkontaminerade sjön Turingen lagts med, trots att den inte ingick i kalibreringsunderlaget. r2 exklusive Turingen är 0,76.

Modellens egenskaper sammanfattas i de fyra responskurvorna i Figur 8. Ur diagrammen kan man utläsa den modellberäknade kvicksilverhalten för olika kombinationer av de styrande variablerna sjöhöjd, pH och absorbans (färg). Följande fyra fall redovisas grafiskt:

• Överst till vänster: Absorbansen är konstant 0,020 vilket motsvarar gränsen mellan ”obetydligt” och ”svagt” färgat vatten enligt bedömningsgrunder för miljökvalitet4. Sjöhöjd (m) på x-axeln och pH på y-axeln. Högst är kvicksilverhalten då sjön ligger högt över havet och har ett lågt pH-värde.

• Överst till höger: Absorbansen är konstant 0,150, vilket motsvarar ”betydligt färgat vatten” enligt bedömningsgrunderna. I övrigt som ovan.

• Nederst till vänster: pH är konstant 6,0 vilket motsvarar ”surt” vatten. Sjöhöjd (m) på x-axeln och absorbans y-axeln. Kvicksilver-halten är högst vid stor sjöhöjd och färgat vatten (stor absorbans).

• Nederst till höger: pH är konstant 7,5 vilket motsvarar neutralt vatten. I övrigt som punkten ovan.

– 30 –

Av figuren kan man utläsa att de högsta kvicksilverhalterna i abborre uppgår till runt 0,2 mg Hg/kg vv (våtvikt) när absorbansen är runt 0,15, pH under-stiger 6,0 och sjöhöjden överstiger 50 meter över havet.

0.0075

0.035

0.063

0.090

0.1170.145

0.172

10 20 30 40 50 60

6.0

6.5

7.0

7.5

8.0

ABS_F = 0.020

pH

Sjöhöjd (m)

Kvicksilver i abborre

0.065

0.090

0.115

0.1400.165

0.190 0.215

10 20 30 40 50 60

6.0

6.5

7.0

7.5

8.0

ABS_F = 0.150

pH

Sjöhöjd (m)

Kvicksilver i abborre

0.047

0.075

0.102

0.130

0.157

0.185

0.212

10 20 30 40 50 60

0.05

0.10

0.15

0.20pH = 6.0

Abso

rban

s (filt

rera

t)

Sjöhöjd (m)

Kvicksilver i abborre

0.032

0.045

0.057

0.070

0.082

0.095

0.107

10 20 30 40 50 60

0.05

0.10

0.15

0.20pH = 7.5

Abso

rban

s (filt

rera

t)

Sjöhöjd (m)

Kvicksilver i abborre

Figur 8. Responskurvor som beskriver kvicksilverhalten i abborre (mg Hg/kg ww) som funktion av sjöhöjd (x-axeln i alla diagram), pH (överst) och absorbans (underst).

Validering av PLS-modellen För att få en uppfattning om hur bra modellen beskriver kvicksilverhalterna i abborre, validerades modellen mot två oberoende datamaterial.

Observerade kvicksilverhalter i abborre 1991-1992 De modellberäknade kvicksilverhalterna i abborre för ett urval av riks-inventeringens sjöar (som inte ingick i kalibreringsunderlaget ovan), jämfördes med observerade kvicksilverhalter i ett antal sjöar från en undersökning 1991-19925. Eftersom abborrarna i denna tidigare undersökning ofta låg i viktintervallet 200-300 gram gjordes först en

– 31 –

individuell viktnormering2 av kvicksilverhalterna till värden motsvarande ettårig abborre (10g). Därefter beräknades de medelvärden per sjö som ligger till grund för jämförelsen i Figur 9.

Validering - halter i abborre

y = 0,52x - 0,01R2 = 0,59

0,00

0,05

0,10

0,15

0,00 0,05 0,10 0,15

Modellberäknat 2004

Obs

erve

rat 1

991-

92

Oberoende sjöar: Modellberäknat2004 mot observerat 1991

Samma sjöar: Observerat 2004 motobserverat 1991

Linjär (Oberoende sjöar:Modellberäknat 2004 motobserverat 1991)

Figur 9. Validering av PLS-modellen mot observerade kvicksilverhalter i abborre 1991-92. Se text.

De röda markeringarna i Figur 9 representerar en samling sjöar som är helt oberoende av det urval som ligger till grund för kalibreringen. Jämför-barheten är dock inte helt perfekt eftersom de modellberäknade halterna avser situationen 2004 och de observerade halterna åren 1991-92. Enligt figuren finns det ett samband mellan observerad och modellerad halt eftersom de röda punkterna följer den gröna regressionslinjen relativt väl. Jämförs denna linje med 1:1-linjen kan man konstatera att modellen systematiskt överskattar halterna med ungefär en faktor 2, jämfört med valideringsunderlaget från 1991/92. De blåmarkerade punkterna representerar observerade halter 2004 (istället för modellberäknade) och observerade halter 1991-92, alltså samma sjöar vid två olika provtagningstillfällen. Med förebehåll för eventuella skillnader i metodik och systematiska förändringar över tiden, bör dessa punkter rada upp sig längs 1:1-linjen. Även här är halterna 2004 systematiskt högre än vid provtagningen 1991-92. Orsaken till att halterna tycks vara systematiskt högre 2004, både för modellberäknade och observerade halter, är troligen inte att halterna faktiskt

2 I rapporten Kvicksilver i gädda och abborre från sjöar i Stockholms län 1991-1992, Länsstyrelsen i Stockholms län rapport 1993:19, redovisades halterna i abborre normerade till 200g. För att få så god jämförbarhet som möjligt gjordes här nya individuella vikts-normeringar till 10g-abborre utifrån underlagsmaterialet till rapporten i dess bilaga B:3-4.

– 32 –

har ökat, utan istället att viktnormeringen medfört en systematisk under-skattning av kvicksilverhalterna i valideringsunderlaget. De genomsnittliga fiskvikterna var 1991 20-30 gånger högre än genomsnittsvikterna 2004, vilket medfört stora viktnormeringar på i storleksordningen 10 gånger. I ljuset av detta är inte den systematiska överskattningen med upp till en faktor 2 jämfört med det ganska osäkra valideringsunderlaget särskilt uppseendeväckande, utan det intressanta är att modellerade och observerade halter följer varandra. Observerade halter i gädda 1991-92 För att möjliggöra jämförelser med observerade kvicksilverhalter i 1-kg gädda från 1991-92, räknades de modellberäknade ”abborrhalterna” om till mot-svarande halter för 1-kg gädda genom multiplikation med faktorn 4,8 (samband från Meili mfl10). I Figur 10 har observerade halter i gädda 1991-92 avsatts mot dessa modellberäknade halter i gädda 2004. Den gröna 1:1-linjen markerar perfekt matchning av observerade och modellerade halter. Av figuren kan man utläsa att många punkter radar upp sig längs 1:1-linjen, samt att det finns ett antal sjöar där modellen framför allt underskattar halterna. Det tydligaste exemplet är den kvicksilverkontaminerade sjön Turingen där modellen som väntat kraftigt underskattar halterna. Man kan dock konstatera att modellen sällan överskattar kvicksilverhalterna i gädda eftersom få punkter hamnar under den gröna 1:1-linjen. Detta innebär i sin tur att modellen uppträder relativt konservativt och att den snarare underskattar än överskattar kvicksilverhalterna i gädda.

Kvicksilverhalt i 1kg-gädda

Ältasjön

Yngern

Vallentunasjön

Uttran

Turingen (Stst N)

Tullingesjön

Storsjön

Sottern

OxundasjönOrlången

NorrvikenMåsnaren

Muskan

MalmsjönMagelungen

Långsjön (Älvsjö)

Långsjön

LillsjönLejondalssjön

Grindsjön

GetarenGarnsviken

FjättersjönErken

Drevviken

Bornan

Aspen

0

0,5

1

1,5

2

0 0,25 0,5 0,75 1

Modellberäknat 2004

Obs

erve

rat 1

991-

1992

Bornsjön

Figur 10. Validering av modellen mot uppmätta kvicksilverhalter i gädda 1991-92.

– 33 –

Sammanvägd bedömning av valideringen Sammantaget visar valideringen mot oberoende observationer av halter i abborre och gädda att modellen faktiskt med viss säkerhet kan uppskatta kvicksilverhalterna utifrån uppgifter om sjöhöjd, pH och absorbans. Att valideringen mot halter i abborre gav ett sämre resultat än valideringen mot gädda beror sannolikt på den kraftiga viktnormeringen i abborrfallet. För gädda var avvikelserna från 1 kg i regel mycket små i referensmaterialet.

Uppskattad kvicksilverhalt i abborre i länets sjöar Med hjälp av PLS-modellen har kvicksilverhalten i 1-årig abborre beräknats även för ytterligare ett stort antal sjöar i länet. Detta har gjorts med hjälp av de framkomna sambanden och på basis av den inventering av vattenkvalitén i de drygt 120 sjöar i länet som genomfördes år 2000. Resultaten redovisas i bilaga 3.

– 34 –

Tidigare undersökningar – trender

Stockholms läns sjöar 1991-92 Som redan nämnts genomförde Länsstyrelsen i Stockholms län med hjälp av Uppsala universitet i början av 1990-talet en undersökning av kvicksilverhalten i fisk i ett sextiotal av länets sjöar5. Undersökningen visade bland annat: • att vattnets innehåll av lösta joner (konduktivitet) visade starkast sam-

band med kvicksilverhalten i fisk bland de studerade vattenkemiska och sjömorfometriska faktorerna och därför verkade ha störst betydelse för att minska kvicksilverhalten (ju mer joner desto lägre kvicksilverhalt),

• att dessa sjöar ofta är näringsrika och högproduktiva, vilket innebär att de innehåller stora mängder organiskt material som genom ”biologisk utspädning” kan minska kvicksilverhalten i fisk,

• att kvicksilverhalten generellt sett var högre i fisk från sjöar söder om Mälaren jämfört med sjöar i de norra delarna av Stockholms län,

• att några tydliga tendenser till förändringar av kvicksilverhalten i gädda i de undersökta sjöarna jämfört med tidigare mätningar inte kunde urskiljas.

Stora skillnader i kvicksilverhalt registrerades i abborre, från 0,05 mg/kg till över 1 mg/kg färskvikt. Undersökningen omfattade även sjöar med dokumenterade kvicksilverproblem, såsom Turingen i Södertälje. De abborrar som ingick i undersökningen 1991-92 låg inom viktsintervallet 100-600 gram, och var således större än de fiskar som undersöktes 2004.

Tio sjöar i Stockholms län 1996 I syfte att studera eventuella samband mellan metallhalter i fisk (bland annat abborrlever) och en rad omgivningsfaktorer, genomförde forskare vid Uppsala universitet 1996 en undersökning av tio mindre sjöar i Stockholms län6. Undersökningen ingick i Naturvårdsverkets projekt ”Metaller i stad och land”. Med hjälp av statistiska analyser erhölls bland annat ett positivt samband mellan kvicksilverhalt i abborre och inslaget av våtmark i sjöarnas av-rinningsområden. Det är tidigare känt att kvicksilver i hög grad transporteras till sjöar med humus, som i sin tur är relaterat till förekomsten av våtmark7. Det erhållna sambandet styrker således tidigare gjorda iakttagelser.

Mälaren 2001 Från sex delområden av Mälaren, däribland Norra Björkfjärden i västra delen av Stockholms län, insamlades 2001 ett sort fiskmaterial för under-sökning av bland annat kvicksilver8. De fiskarter som undersöktes var gös

– 35 –

och gädda samt i vissa områden även abborre, däribland i Björkfjärden. För undersökningen svarade Mälarens Vattenvårdsförbund med hjälp av Miljöforskargruppen. Även i den studien undersöktes större abborrar än i Stockholms län 2004. Medelvikten hos abborre från N. Björkfjärden uppgick till 85 gram (20 cm). Kvicksilverhalten i dessa abborrar låg i genomsnitt på 0,15 mg/kg färskvikt. Med samma normeringsförfarande som ovan innebär detta en kvicksilver-halt i 10g-abborre på cirka 0,04 mg Hg/kg våtvikt. En jämförelse mellan dessa tidigare undersökningsresultat och de från 2004 visar på en god överensstämmelse. De konstaterade sambanden mellan olika omgivningsfaktorer och kvicksilverhalten i fisk från länets sjöar överens-stämmer även väl med de generella samband som presenteras i Naturvårdsverkets nyligen utkomna sammanställning om kvicksilver i miljön9.

Trendanalys för sjöar i Tyresta 1994-2004 I de tre sjöarna Stensjön, Långsjön och Årsjön i Tyresta nationalpark har kvicksilverhalten bestämts årligen under en längre tidsperiod. Här har det därmed varit möjligt att undersöka utvecklingen över tiden. Eftersom kvicksilverhalten, som tidigare nämnts, varierar systematiskt med fiskens storlek (ålder, vikt, längd) blir de enskilda observationerna mer jämförbara om de normeras mot fiskens storlek, i detta fall vikten (se tidigare faktaruta). I Figur 11 kan medelhalterna under perioden jämföras för både viktnormerade och onormerade kvicksilverhalter i Tyrestasjöarna. Man kan skönja en trend i undersökningsmaterialet mot ökande kvicksilver-halter i abborre under senare år, framför allt i Årsjön och möjligen även i Långsjön. Viktnormeringen tenderar att förstärka denna trend. En statistisk analys av årsmedelvärdena visar dock att ingen av trenderna är statistiskt signifikant (spearman rang icke-parametriskt test). Den längre serien från Stensjön visar också att halterna 1994-1995 var i nivå med de höga halter som uppmätts på senare år. Under perioden 1998-2004 följer de tre sjöarna ungefär samma mönster, oberoende av om halterna är vikt-normerade eller inte. Den till synes ökande kvicksilverhalten under perioden 2000-2003 kan ha samband med den extrema klimatserie under denna period som inleddes med två blöta år (2000-2001) följt av två torra år (2002-2003). Den ökande serien bröts 2004 då halterna var lägre i alla tre sjöarna, jämfört med före-gående år. Av Figur 11 kan man också se att medelvikten tenderar att minska under perioden. Detta är en förklaring till att haltökningen verkar förstärkas något genom viktnormeringen.

– 36 –

Kvicksilverhalt i abborre (ej normerad)

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

mg/

kg v

s

Långsjön (Åva)StensjönÅrsjön

Kvicksilverhalt i abborre (viktnormerad)

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

mg/

kg v

s

Långsjön (Åva)StensjönÅrsjön

Medelvikt abborre

0

2

4

6

8

10

12

14

16

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

g

Långsjön (Åva)StensjönÅrsjön

Figur 11. Kvicksilverhalter i abborre i Tyrestasjöarna sedan mitten av 1990-talet.

Medelvärden för onormerade (överst) och viktnormerade halter (mitten). Det nedre diagrammet visar abborrens medelvikt. Mätningarna görs inom det ovan beskrivna IKEU-programmet.

– 37 –

I Tabell 7 har standardavvikelsen beräknats för samtliga observationer från respektive sjö. Denna beräkning visar att den relativa standardavvikelsen inte minskar i och med normeringen, utan istället ökar något, vilket man bör ha i åtanke vid tolkningen av utvecklingen. I ett stort material bör normeringen om den är relevant leda till en minskad variation i materialet eftersom syftet med normeringen är att exkludera variationen på grund av viktvariationer. Tabell 7. Jämförelse mellan icke normerade och viktnormerade halter avseende perioden 1998-2004. Statistik beräknad för samtliga observationer. Analyser är gjorda på enskilda fiskar. Viktnormering enligt Meili mfl 200310.

Vikt Kvicksilver i abborre (ej normerad)

Kvicksilver i abborre (viktnormerad)

g mg/kg VS mg/kg VS Långsjön Medel 10.7 0.139 0.146 Stdav 5.0 0.046 0.052 CV 47 33 36 Stensjön Medel 9.1 0.122 0.141 Stdav 3.8 0.046 0.062 CV 42 38 44 Årsjön Medel 13.4 0.294 0.264 Stdav 4,5 0.092 0.103 CV 34 31 39

Sammanfattningsvis kan man konstatera att det finns en svag men inte statistiskt säkerställd tendens till ökande kvicksilverhalter i abborre i de undersökta sjöarna inom Tyresta nationalpark. Av dessa har Årsjön aldrig kalkats, Långsjön kalkades 1995 och har därefter åter försurats, medan Stensjön kalkades senast 2003.

– 38 –

Jämförelser med övriga landet

I IKEU-programmet, som syftar till att följa effekter av kalkning, ingår förutom de tre sjöarna i Tyrestaområdet ytterligare 12 sjöar i södra och mellersta Sverige. I programmet undersöks abborre av samma storlek som i Stockholms läns undersökning 2004 (medellängd cirka 10 cm). Kvicksilver-halten i 1-somrig abborre i dessa kalkade sjöar ligger inom intervallet 0,1-0,4 mg/kg. Även inom ramen för det nationella miljöövervakningsprogrammet, som omfattar fisk i ”opåverkade” vatten, analyseras bland annat kvicksilver-halten i abborrmuskulatur11. De undersökta fiskarna har i detta fall en vikt mellan 50 och 70 gram (16-20 cm). Datavärd för nationella och regionala undersökningar av kvicksilver i fisk är IVL Svenska Miljöinstitutet. I denna databas finns för närvarande samlat uppgifter om kvicksilverhalter ibland annat abborre från drygt 60 sjöar och för gädda från 700 sjöar fördelade över landet. I jämförande syfte har statistik beräknats på dessa data efter individuell viktsnormering. Resultaten redovisas i Tabell 8 och Figur 12 nedan. Det bör påpekas att i IVL:s databas, som benämns ”svenska sjöar”, ingår även vissa sjöar i de andra grupperna, samt att denna databas troligen inte utgör något representativt ”genomsnitt” för landet. Tabell 8. Haltfördelning i de undersökta sjöarna i Stockholms län 2004, samt referensdata för kvicksilver i abborre och gädda. Statistiken är beräknad på aritmetiska medelhalter per sjö (p=percentil). Dessa medelhalter är i sin tur baserade på individuellt viktnormerade halter.

Antal sjöar

Antal fiskar medel min 10p 25p 50p 75p 90p max

Abborre individuell normering till 10g (mg Hg/kg vv)

Stockholms län 26 - 0,077 <0,01 0,025 0,035 0,048 0,11 0,17 0,26

Nationella referenssjöar 11 - 0,15 0,04 0,054 0,060 0,090 0,17 0,30 0,50

Kalkade sjöar IKEU 12 - 0,17 0,090 0,096 0,12 0,15 0,19 0,23 0,39

Samtliga sjöar i IVL:s databas 64 2403 0,13 0,014 0,033 0,054 0,10 0,17 0,23 0,50

Gädda individuell normering till 1kg (mg Hg/kg vv)

Samtliga sjöar i IVL:s databas 696 3650 0,65 0,046 0,24 0,36 0,57 0,86 1,2 2,2

– 39 –

Kvicksilver i abborre (muskel)

0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3

Bedömningsgrunder*Svenska sjöar (64 st)

Referenssjöar (intensiv)Kalkade sjöar (IKEU)

Stockholms länÖran (kalk)

ÅrsjönYngern

VällingenTärnan

Turingen (stst N)Tullingesjön

Trönsjön (kalk)Trekanten

StorsjönStora EnvätternStensjön (kalk)

SparrenNorrviken

Mälaren BällstavikenLångsjön - Älvsjö

Långsjön - Åva (kalk)Lejondalssjön

LargenGrindsjön

GetarenGarnsviken

FysingenBornsjön

BornanAlbysjön

mg Hg / kg vv

medianvärdet för 64 svenska sjöar 1990-2004

Figur 12. Kvicksilverhalt i abborrmuskel. Halter i de undersökta sjöarna i Stockholms län 2004. Kalkade sjöar är markerade med ”kalk”. Resultatet samman-fattas i boxdiagrammet ”Stockholms län”, där det aritmetiska medelvärdet är rödmarkerat, medianvärdet (50:e percentilen) är svartmarkerat, boxgränserna anger 25:e & 75:e percentilerna, samt 10:e & 90:e percentilerna är blåmarkerade. Jämförelsematerial är de nationella referenssjöarna (okalkade) och de kalkade sjöarna i IKEU-programmet. I kategorin Svenska sjöar ingår samtliga 64 sjöar i IVL:s kvicksilverdatabas (urval abborrmuskel 1990-2004, statistiken beskriver fördelningen av medelvärdena för respektive sjö, medelvärdena beräknades på individuellt viktnormerade halter).

Not * - Bedömningsgrunderna för kvicksilver i gädda har räknats om till abborre genom att klassgränserna dividerats med 5 (omräkningsfaktorn 4,8 avrundat till en värdesiffra).

– 40 –

Även några ytterligare jämförelsematerial ska nämnas. I den redan omtalade undersökningen av 10 skånska sjöar 200210, fångades och analyserade abborre i storleken 20-190 gram (medelvärde). Sjöarna hade olika karaktär, från näringsrika hårdvattensjöar på slättmarken till humösa mjukvattensjöar på höglandet. Efter normering av kvicksilverhalten i abborre konstaterades en tiofaldig skillnad mellan sjöarna, med lägst kvicksilverhalt i låglandssjöarna (minimum 0,02 mg/kg för 10g-abborre) och högst i höglandssjöarna (maximum 0,27 mg/kg för 10g-abborre). Abborrens kvicksilverhalt har även undersökts ibland annat ett femtontal av Dalälvens sjöar12 och i olika delar av Vänern13. I båda fallen har fiskar med cirka 20 cm längd undersökts, det vill säga något större fiskar än i Stockholms län. I ”normala” sjöar i Dalälven varierade kvicksilverhalten i abborre år 2001 mellan 0,05 mg/kg och 0,18 mg/kg, där den lägsta halten representerar en näringsrik slättsjö och den högsta en näringsfattig klar-vattensjö. I abborre från den förhållandevis näringsfattiga Vänern uppmättes år 2003 kvicksilverhalter inom intervallet 0,1-0,2 mg/kg. Sammanfattningsvis kan konstateras att kvicksilverhalten i fisk inom Stockholms län generellt sett är förhållandevis låg jämfört med andra delar av landet.

– 41 –

Trolig kvicksilverhalt i gädda – hälsoaspekter

Det finns både svenska och europeiska gränsvärden för kvicksilver i fisk som saluförs. I båda fallen anges 0,5 mg kvicksilver per kg fiskkött (våtvikt) som gränsvärde för abborre och 1,0 mg/kg för gädda. Dessutom har Livsmedelsverket gett ut särskilda kostråd14 om fisk-konsumtion. I dessa framhåller man att de allra flesta människor kan äta alla sorters fisk. Men vissa arter bör man helst inte äta mer än en gång per vecka. Ammande och gravida kvinnor, liksom kvinnor som planerar att skaffa barn snart, rekommenderas att överhuvudtaget inte äta fisk som kan innehålla förhöjda halter av metylkvicksilver. Till dessa fiskar räknas i synnerhet gädda men även abborre. Undersökningarna 2004 i Stockholms län har helt varit inriktad på att undersöka kvicksilverhalten i små abborrar. Som redovisats i avsnittet om PLS-modellen har dock resultaten generaliserats i form av en empirisk modell till att gälla både abborre och gädda. Baserat på detta empiriska samband har kvicksilverhalten i gädda uppskattats i de 123 sjöar som undersöktes inom riksinventeringen år 2000 i Stockholms län. Resultatet åskådliggörs i figur 13. De på detta sätt beräknade kvicksilverhalterna i gädda i olika delar av länet har därefter klassats enligt den skala som föreslås i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder4. Då en motsvarande klassning görs på basis av den omräknade kvicksilverhalten i abborre för de sjöar som undersöktes 2004, är överensstämmelsen god mellan beräknade och observerade halter. I bilaga 3 finns samtliga data tabellerade tillsammans med vissa bas-uppgifter om sjöarna. Beräkningen i avser endast gädda med ”standardvikten” 1 kg. Större gäddor kan dock förväntas ha högre kvicksilverhalter. Med hjälp av de generella samband mellan vikt och kvicksilverhalt som redovisats tidigare i rapporten (se bland annat tidigare faktaruta) har vi försökt att uppskatta hur stor gäddan bör vara i varje enskild sjö innan gränsvärdet för kvicksilver, 1 mg/kg, överskrids. Motsvarande uppskattning har även gjorts för kvicksilverhalten 0,5 mg/kg, som enligt bedömningsgrunderna utgör klassgränsen mellan ”låg” och ”måttligt hög” kvicksilverhalt i gädda. Resultaten presenteras i Tabell 9.

– 42 –

Figur 13. Uppskattade kvicksilverhalter i 1kg-gädda i 123 sjöar i Stockholms län. Halterna är modellberäknade och klassningen är hämtad från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag4. Kartan är publicerad enligt med-givande M2003/4913, Lantmäteriverket Gävle.

– 43 –

De i Tabell 9 beräknade fiskvikterna för gädda har skattats med utgångspunkt från uppmätta kvicksilverhalter i 1-årig abborre (cirka 10 g). Det måste därför betonas att det finns en hög grad av osäkerhet i uppskattningen och att de an-givna vikterna endast ska ses som ungefärliga. Man kan dock vara någorlunda säker på att gränsvärdet normalt sett överskrids i 1-kg gädda från exempelvis Årsjön, medan ingen gädda från Långsjön i Älvsjö, rimligen håller en kvick-silverhalt som närmar sig gränsvärdet hur stor den än är. Tabell 9. Observerade halter i abborre och gädda i sjöar inom Stockholms län. Beräknade fiskvikter för gädda (kritisk vikt) då kvicksilverhalterna 0,5 respektive 1,0 mg Hg /kg vv uppnås i varje enskild sjö.

Abborre Gädda

Observerad halt

i 10-g fisk (mg Hg / kg vv)

”Observerad” halt i 1-kg fisk

(mg Hg / kg vv)

Kritisk vikt (kg)

2004 1991 2004** 1991 0,5* 1,0* Albysjön 0,021 0,10 13 38 Bornan 0,116 0,069 0,56 0,53 0,8 2,7 Bornsjön 0,039 0,19 0,58 5,0 15 Fysingen 0,022 0,11 12 35 Garnsviken 0,048 0,23 0,33 3,6 11 Getaren 0,043 0,041 0,21 0,49 4,3 13 Grindsjön 0,048 0,030 0,23 0,57 3,6 11 Largen 0,038 0,18 5,2 15 Lejondalssjön 0,027 0,018 0,13 0,40 8,9 26 Långsjön (Åva) 0,154 0,74 0,5 1,7 Långsjön (Älvsjö) 0,005 0,02 0,07 120 330

Mälaren Bällstaviken 0,052 0,25 3,2 9,5

Norrviken 0,030 0,014 0,14 0,14 7,6 22 Sparren 0,055 0,26 2,9 8,7 Stensjön 0,120 0,58 0,8 2,5 Stora Envättern 0,127 0,61 0,7 2,3

Storsjön 0,065 0,049 0,31 1,01 2,2 6,7 Trekanten 0,047 0,23 3,7 11 Trönsjön 0,089 0,43 1,3 4,1 Tullingesjön 0,034 0,032 0,16 0,42 6,2 18 Turingen (N) 0,240 1,15 1,90 0,2 0,8 Tärnan 0,093 0,070 0,45 1,2 3,8 Vällingen 0,029 0,14 8,0 23 Yngern 0,037 0,18 0,56 5,5 16 Årsjön 0,257 1,23 0,2 0,7 Öran 0,179 0,86 0,4 1,3 *Kritiskt vikt är den fiskstorlek där kvicksilverhalten uppgår till 0,5 respektive 1,0 mg Hg/kg vv beräknat utifrån halten i 1-årig abborre, för respektive sjö.

**Värde beräknat utifrån halten i abborre multiplicerat med 4,8.

– 44 –

Motsvarande uppskattningar finns i bilaga 3 även för de övriga sjöar i länet som ingick i riksinventeringen 2000, sammanlagt 123 stycken. Om dessa sjöar antas vara representativa för länet, överskrids gränsvärdet 1 mg/kg för gädda:

• i 5-10 procent av länets sjöar för gäddor på 1 kg eller mer, • i 20 procent av länets sjöar för gäddor på 3 kg eller mer, • i närmare 40 procent av länets sjöar för gäddor på 5 kg eller mer.

Motsvarande siffror blir för gränsvärdet 0,5 mg/kg:

• i 20 procent av länets sjöar för gäddor på 1 kg eller mer, • i 50 procent av länets sjöar för gäddor på 3 kg eller mer, • i närmare 80 procent av länets sjöar för gäddor på 5 kg eller mer.

Om man således fångar en gädda på 3 kg i en sjö i Stockholms län, kan man förvänta sig att den innehåller 1 mg/kg kvicksilver eller mer i en femtedel av fallen. Risken för detta är störst i de högt belägna skogssjöarna, medan risken är liten i de näringsrika slättsjöarna.

– 45 –

Referenser

1 Uppgifter från Statistiska Centralbyrån och Nationalencyklopedin. 2 Svensson, A. (2003). Medfall av tungmetaller och kvicksilver. Resultat från mätningarna

vid Mjölsta i Stockholms län åren 1993-2001. Rapport 2003:11 från Länsstyrelsen i Stockholms län.

3 Projekt Turingen – Lägesrapport efter åtgärdsskede 2, dec 2003. WSP Environmental. 4 Naturvårdsverket (1999). Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag.

Naturvårdsverket rapport 4913. 5 Sonesten, L. (1993). Kvicksilver i gädda och abborre från sjöar i Stockholms län 1991-

1992. Rapport från Länsstyrelsen i Stockholms län, 1993:19. 6 Lindström, M. & Håkanson, L. (2001). Urban land-use influences on transport of heavy

metals to lakes and concentrations in fish. Water, Air & Soil Pollution: Focus 1: 119-132. 7 Meili, M. (1991). Mercury in Boreal Forest Lake Ecosystems. Doktorsexamen vid

Uppsala universitet. 8 Lindeström, L. (2001). Mälarfisk – innehåll av metaller och stabila organiska ämnen

2001. Rapport från ÅF-Miljöforskargruppen, F01/35:2. 9 Naturvårdsverket (1997). Kvicksilver i miljön – förekomst och effekter. NV rapport 4767. 10 Meili, M. Kärrhage, P. Borg, H. (2003). Kvicksilver i fisk och födodjur i 10 Skånska

sjöar år 2002. Stockholms Universitet, Institutet för tillämpad miljöforskning, ITM. 11 Mätprogrammet administreras av Naturhistoriska riksmuseet, Anders Bignert. 12 Lindeström, L. (2001). Samordnad recipientkontroll i Dalälvens 2001 för Dalälvens

vattenvårdsförening – tema fisk. Rapport 2002:16 från Länsstyrelsen Dalarnas län. 13 Grotell, C. (2004). Undersökning av miljögifter och metaller i abborre och gädda. Kapitel

i Vänerns vattenvårdsförbunds årsskrift 2004. 14 Livsmedelsverkets hemsida: www.slv.se. Kostråd 2003-08-22.

– 46 –

– 47 –

Bilagor

Bilaga 1

Markanvändning Markanvändningsklasser i principalkomponentanalysen. Klasserna i GIS-underlaget som slagits ihop i större klasser kommer från olika källor.

Kategori i PC-analysen Ägoslag Källa (GIS) Sjö Sjö Sthlm Vatten (2004) Sjö Röda kartan VATTEN Fastighetskartan (á2004) Vatten Jordart/basgrupp Skogsmark Barr- och blandskog Fastighetskartan (á2004) Lövskog Fastighetskartan (á2004) Skogsmark Röda kartan Skog Sthlm Vatten (2004) Hygge Hygge Fastighetskartan (á2004) Sankmark Sankmark normal -annan öppen mark Fastighetskartan (á2004) Sankmark normal -barrskog Fastighetskartan (á2004) Sankmark normal -lövskog Fastighetskartan (á2004) Sankmark svår -annan öppen mark Fastighetskartan (á2004) Sankmark svår -barrskog Fastighetskartan (á2004) Sankmark svår -lövskog Fastighetskartan (á2004) Öppen mark Annan öppen mark Fastighetskartan (á2004) Öppen mark Röda kartan Övrig öppen mark Sthlm Vatten (2004) Åkermark Åker Fastighetskartan (á2004) Industrimark Industriområde Fastighetskartan (á2004) Bebyggd mark Hög bebyggelse Fastighetskartan (á2004) Låg bebyggelse Fastighetskartan (á2004) Sluten bebyggelse Fastighetskartan (á2004) Torg Fastighetskartan (á2004) Väg Sthlm Vatten (2004) Bebyggelse Sthlm Vatten (2004)

Bilaga 1

Markanvändning per delavrinningsområde. Andelar av totalyta (inklusive sjöyta).

Sjönamn

Förk

ortn

ing

Sjö

Skog

smar

k

Hyg

ge

Sank

mar

k

Öpp

enm

ark

Åke

r

Inud

strim

ark

Beb

yggd

mar

k

Sum

ma

% % % % % % % % % Albysjön ALB 6 50 0 3 14 2 2 23 100 Bornan BOR 9 77 4 6 2 2 0 0 100 Bornsjön BOS 15 58 0 2 7 15 0 2 100 Fysingen FYS 4 43 2 3 16 32 0 0 100 Garnsviken GAR 2 56 2 3 12 24 0 1 100 Getaren GET 3 72 2 7 11 5 0 0 100 Grindsjön GRI 23 72 1 1 3 1 0 0 100 Largen LAR 26 63 6 1 1 3 0 0 100 Lejondalssjön LEJ 17 65 1 2 8 7 0 0 100 Långsjön (ÅVA) LA1 6 82 0 11 0 0 0 0 100 Långsjön (Älvsjö) LA2 10 17 0 0 7 0 0 66 100 Mälaren MAL - - - - - - - - - Norrviken NOR 9 39 0 1 18 12 1 17 100 Sparren SPA 9 65 3 3 7 13 0 0 100 Stensjön STE 10 79 0 10 0 0 0 0 100 Stora envättern ENV 20 68 0 12 0 0 0 0 100 Storsjön STO 27 63 1 3 6 1 0 0 100 Trekanten TRE 18 35 0 0 26 1 4 16 100 Trönsjön TRO 12 77 2 8 0 0 0 0 100 Tullingesjön TUL 8 51 0 1 11 7 1 20 100 Turingen TUR 16 63 2 2 5 9 0 2 100 Tärnan TAR 11 83 1 2 2 1 0 0 100 Vällingen VAL 15 60 1 3 7 13 0 1 100 Yngern YNG 27 64 1 3 2 3 0 0 100 Årsjön ARS 15 73 0 12 0 0 0 0 100 Öran ORA 11 70 0 16 4 0 0 0 100

Bilaga 2

Jordartsklasser Jordartsklasser i principalkomponentanalysen. Kategori i PC-analysen Ingående kategorier från GIS Berg Berg Fyllning Fyllning Sorterade jordarter Silt Sand Grus Lera Lera Morän Morän Moränlera Isälvssediment Isälvssediment, sand-block Sten-block Organisk Organisk jordart

Bilaga 2

Jordart per delavrinningsområde. Andel av total yta (inklusive sjöyta, som ej ingår i tabellen men i totalsumman).

Sjönamn

Förk

ortn

ing

Ber

g

Sort

erad

e

(san

d, g

rus,

silt

) Le

ra

Isäl

vaav

lagr

ing

Mor

än

Fylln

adsm

asso

r

Org

ansi

k

Sum

ma

% % % % % % % % Albysjön ALB 38 4 26 3 16 0 7 100 Bornan BOR 24 1 4 0 44 0 16 99 Bornsjön BOS 24 3 29 3 24 0 3 100 Fysingen FYS 18 4 47 2 22 0 4 100 Garnsviken GAR 24 4 37 0 28 0 5 100 Getaren GET 28 21 10 10 15 0 13 100 Grindsjön GRI 30 4 12 10 17 0 5 100 Largen LAR 25 4 10 4 30 0 2 100 Lejondalssjön LEJ 28 2 25 0 27 0 2 100 Långsjön (ÅVA) LA1 65 0 0 0 12 0 16 100 Långsjön (Älvsjö) LA2 - - - - - - - Mälaren MAL - - - - - - - Norrviken NOR 16 4 36 2 30 0 3 100 Sparren SPA 19 5 24 0 37 0 7 100 Stensjön STE 58 0 3 0 11 0 17 100 Stora envättern ENV 38 0 0 0 22 0 20 100 Storsjön STO 43 0 9 1 16 0 3 100 Trekanten TRE 53 0 26 0 2 0 0 100 Trönsjön TRO 51 1 3 0 19 0 14 100 Tullingesjön TUL 29 11 21 6 19 0 6 100 Turingen TUR - - - - - - - Tärnan TAR 39 3 15 0 26 0 6 100 Vällingen VAL 24 6 20 7 19 0 9 100 Yngern YNG 21 6 8 2 30 0 6 100 Årsjön ARS 58 0 1 0 9 0 17 100 Öran ORA 43 0 6 0 21 0 18 100

Abb

orre

G

ädda

H

alte

r mg

Hg

/ kg

ww

H

alte

r mg

Hg

/ kg

ww

K

ritis

k vi

kt

Upp

mät

ta o

ch b

eräk

nade

kvi

cksi

lver

halte

r i a

bbor

re o

ch

gädd

a i s

jöar

inom

Sto

ckho

lms

län

Obs

erve

rat

Mod

ell

Obs

erve

rat

Mod

ell

kg

Sjö

X

Y

Käl

la

Sjö

hjd

pH

AB

S_F

20

04

1991

20

04

2004

**

1991

20

04

0,5*

1,

0*

Ack

sjön

65

5420

0 15

9049

0 R

iks2

000

59

6,5

0,21

7

0,

185

0,89

0,

4 1,

2 A

lbys

jön

6571

700

1617

930

Rik

s200

0 0

7,2

0,06

7

0,

041

0,20

4,

6 13

,6

Alb

ysjö

n 65

6984

0 16

4254

0 A

B-lä

n 14

8,

0 0,

053

0,02

1

0,03

7 0,

10

0,

18

5,5

16,0

A

spen

65

6832

0 16

1545

0 R

iks2

000

18

7,7

0,04

2

0,

039

0,

18

0,19

5,

0 14

,7

Bag

arsj

ön

6579

010

1640

090

Rik

s200

0 16

7,

5 0,

041

0,04

0

0,

19

4,8

14,2

B

arns

jön

6569

740

1638

910

Rik

s200

0 50

6,

5 0,

064

0,12

3

0,

59

0,8

2,4

Boc

ksjö

n 65

6211

0 16

2071

0 R

iks2

000

35

6,9

0,30

4

0,

159

0,76

0,

5 1,

6 B

orna

n 66

5517

0 16

6624

0 A

B-lä

n 17

7,

4 0,

201

0,11

6 0,

069

0,09

5 0,

56

0,53

0,

46

1,2

3,7

Bor

nan

6655

170

1666

240

Rik

s200

0 17

7,

5 0,

183

0,

069

0,08

8

0,53

0,

42

1,3

4,1

Bor

nsjö

n 65

7245

0 16

0890

0 A

B-lä

n 11

7,

9 0,

023

0,03

9

0,02

8 0,

19

0,58

0,

13

8,4

24,5

B

orns

jön

6572

450

1608

900

Rik

s200

0 11

7,

7 0,

027

0,03

1

0,58

0,

15

7,2

21,0

B

otte

nfjä

rden

66

3919

0 16

6636

0 R

iks2

000

2 7,

7 0,

052

0,03

8

0,

18

5,2

15,3

D

jupt

räsk

65

6080

0 16

4535

0 R

iks2

000

12

6,5

0,28

7

0,

131

0,63

0,

7 2,

2 D

revv

iken

65

6793

0 16

3709

0 R

iks2

000

19

7,2

0,03

7

0,

046

0,

12

0,22

3,

9 11

,4

Eds

sjön

66

0010

0 16

1773

0 R

iks2

000

3 7,

8 0,

042

0,03

5

0,

17

5,9

17,4

E

rken

66

4060

0 16

5948

0 R

iks2

000

11

7,9

0,03

2

0,

031

0,

49

0,15

7,

2 21

,0

Fisk

myr

an

6574

320

1648

890

Rik

s200

0 29

6,

7 0,

130

0,

063

0,10

3

0,

49

1,0

3,2

Fjät

ters

jön

6536

000

1621

190

Rik

s200

0 20

7,

0 0,

088

0,06

9

0,44

0,

33

2,0

6,1

Fysi

ngen

66

0749

0 16

1885

0 A

B-lä

n 6

7,7

0,03

9 0,

022

0,

035

0,11

0,17

5,

9 17

,4

Fysi

ngen

66

0749

0 16

1885

0 R

iks2

000

3 7,

9 0,

040

0,03

4

0,

16

6,2

18,2

G

arns

vike

n 66

0018

0 16

3987

0 A

B-lä

n 2

7,7

0,12

7 0,

048

0,

063

0,23

0,

33

0,30

2,

3 7,

0 G

arns

vike

n 66

0018

0 16

3987

0 R

iks2

000

2 7,

5 0,

154

0,07

2

0,33

0,

35

1,9

5,7

Gav

el-L

ångs

jön

6634

460

1640

310

Rik

s200

0 24

7,

8 0,

069

0,04

6

0,

22

3,9

11,4

G

etar

en

6560

400

1617

530

AB

-län

32

7,2

0,13

8 0,

043

0,04

1 0,

091

0,21

0,

49

0,44

1,

3 3,

9 G

etar

en

6560

400

1617

530

Rik

s200

0 32

7,

2 0,

127

0,

041

0,08

8

0,49

0,

42

1,3

4,1

Grin

dsjö

n 65

5284

0 16

1919

0 A

B-lä

n 32

7,

5 0,

024

0,04

8 0,

030

0,04

2 0,

23

0,57

0,

20

4,5

13,2

G

rävs

tasj

ön

6546

500

1595

530

Rik

s200

0 48

6,

3 0,

104

0,14

2

0,

68

0,6

1,9

Ham

pträ

sket

65

7941

0 16

5710

0 R

iks2

000

15

7,1

0,07

5

0,

057

0,27

2,

7 8,

2 Ju

darn

65

8149

0 16

1983

0 R

iks2

000

9 7,

4 0,

041

0,03

8

0,

18

5,2

15,3

K

orna

n 66

3718

0 16

3822

0 R

iks2

000

24

7,5

0,16

0

0,

084

0,40

1,

4 4,

5 K

ulla

träsk

et

6574

240

1652

330

Rik

s200

0 21

6,

8 0,

073

0,

033

0,06

9

0,

33

2,0

6,1

Kva

rnsj

ön

6629

780

1670

100

Rik

s200

0 13

6,

5 0,

406

0,17

2

0,

83

0,4

1,4

Bila

ga 3

:1

Sjö

X

Y

Käl

la

Sjö

hjd

pH

AB

S_F

20

04

1991

20

04

2004

**

1991

20

04

0,5*

1,

0*

Kva

rnsj

ön

6606

830

1649

330

Rik

s200

0 37

7,

1 0,

084

0,08

1

0,

39

1,5

4,7

Kva

rnsj

ön

6566

090

1614

750

Rik

s200

0 19

7,

0 0,

113

0,07

6

0,

36

1,7

5,2

Kyr

ksjö

n 66

2810

0 16

6009

0 R

iks2

000

4 7,

6 0,

089

0,05

1

0,

24

3,3

9,7

Kyr

ksjö

n 66

0453

0 16

5980

0 R

iks2

000

7 7,

7 0,

089

0,05

1

0,

24

3,3

9,7

Kyr

ksjö

n 65

4491

0 16

0230

0 R

iks2

000

10

7,5

0,04

8

0,

041

0,20

4,

6 13

,6

Larg

en

6610

840

1654

330

AB

-län

29

7,6

0,02

4 0,

038

0,

037

0,18

0,18

5,

5 16

,0

Larg

en

6610

840

1654

330

Rik

s200

0 28

7,

6 0,

025

0,03

8

0,

18

5,2

15,3

Le

jond

alss

jön

6605

230

1607

850

AB

-län

19

7,6

0,03

7 0,

027

0,01

8 0,

039

0,13

0,

40

0,19

5,

0 14

,7

Lejo

ndal

ssjö

n 66

0523

0 16

0785

0 R

iks2

000

19

7,4

0,04

6

0,01

8 0,

045

0,

40

0,22

4,

0 11

,8

Lills

jön

6601

740

1612

650

Rik

s200

0 1

7,7

0,08

2

0,

048

0,

35

0,23

3,

6 10

,7

Lim

mar

en

6627

670

1664

460

Rik

s200

0 4

7,7

0,04

0

0,

035

0,17

5,

9 17

,4

Lom

mar

en

6629

940

1661

640

Rik

s200

0 4

7,6

0,11

0

0,

058

0,28

2,

7 8,

0 Lo

sjön

66

0794

0 16

5566

0 R

iks2

000

14

7,4

0,15

2

0,04

3 0,

077

0,37

1,

7 5,

1 Ly

cksj

ön

6565

500

1637

440

Rik

s200

0 23

7,

0 0,

146

0,09

0

0,

43

1,3

4,0

Lång

sjön

66

2674

0 16

4394

0 R

iks2

000

12

7,7

0,06

4

0,

045

0,22

4,

0 11

,8

Lång

sjön

66

1319

0 16

4670

0 R

iks2

000

30

7,4

0,07

3

0,02

5 0,

060

0,

70

0,29

2,

5 7,

6 Lå

ngsj

ön

6578

000

1631

240

Rik

s200

0 5

7,2

0,05

0

0,

039

0,19

5,

0 14

,7

Lång

sjön

65

4804

0 15

9298

0 R

iks2

000

21

7,5

0,07

4

0,

054

0,26

3,

0 8,

9 Lå

ngsj

ön

6536

520

1618

110

Rik

s200

0 40

6,

7 0,

266

0,16

3

0,

78

0,4

1,5

Lång

sjön

(Åva

) 65

6590

0 16

4240

0 A

B-lä

n 41

6,

6

0,15

4

0,11

7 0,

74

0,

56

0,8

2,6

Lång

sjön

(Älv

sjö)

65

7450

0 16

2262

0 A

B-lä

n 31

8,

3

0,00

5

0,01

8 0,

02

0,07

0,

09

16,7

48

,0

Lång

viks

träsk

et

6571

290

1653

290

Rik

s200

0 26

5,

9 0,

252

0,16

1

0,

77

0,5

1,6

Mag

elun

gen

6570

410

1631

740

Rik

s200

0 20

7,

3 0,

077

0,

016

0,05

8

0,27

0,

28

2,7

8,0

Mal

msj

ön

6611

730

1645

150

Rik

s200

0 31

7,

6 0,

051

0,04

9

0,

24

3,5

10,4

M

alm

sjön

65

6946

0 15

9871

0 R

iks2

000

51

7,0

0,05

9

0,

092

0,44

1,

2 3,

9 M

alm

sjön

65

6114

0 16

1514

0 R

iks2

000

18

7,6

0,04

5

0,01

1 0,

041

0,

13

0,20

4,

6 13

,6

Mel

lans

jön

6563

520

1613

350

Rik

s200

0 24

7,

2 0,

112

0,07

5

0,

36

1,7

5,3

Mjö

lnar

sjön

65

9754

0 16

5637

0 R

iks2

000

10

7,1

0,06

4

0,

049

0,24

3,

5 10

,4

Mus

kan

6543

530

1621

040

Rik

s200

0 40

7,

2 0,

160

0,

058

0,10

4

0,59

0,

50

1,0

3,2

Mås

nare

n 65

6092

0 16

0258

0 R

iks2

000

28

7,5

0,03

3

0,01

2 0,

044

0,

11

0,21

4,

1 12

,2

Mäl

aren

65

8080

0 16

2871

0 R

iks2

000

1 7,

4 0,

038

0,03

2

0,

15

6,8

20,0

M

älar

en B

älls

tavi

ken

6580

800

1628

710

AB

-län

1

0,

052

0,25

M

örts

jön

6612

100

1646

030

Rik

s200

0 35

6,

9 0,

085

0,

043

0,08

8

0,

42

1,3

4,1

Nor

rsjö

n 66

0974

0 16

4098

0 R

iks2

000

16

7,4

0,25

0

0,

112

0,54

0,

9 2,

8 N

orrv

iken

65

9728

0 16

1988

0 A

B-lä

n 4

8,0

0,04

3 0,

030

0,01

4 0,

035

0,14

0,

14

0,17

5,

9 17

,4

Bila

ga 3

:2

Sjö

X

Y

Käl

la

Sjö

hjd

pH

AB

S_F

20

04

1991

20

04

2004

**

1991

20

04

0,5*

1,

0*

Nor

rvik

en

6597

280

1619

880

Rik

s200

0 4

7,8

0,03

0

0,01

4 0,

031

0,

14

0,15

7,

2 21

,0

När

ding

en

6653

090

1656

960

Rik

s200

0 7

7,7

0,17

4

0,

080

0,38

1,

6 4,

8 O

rlång

en

6568

330

1628

880

Rik

s200

0 21

7,

4 0,

046

0,

013

0,04

7

0,28

0,

23

3,7

11,1

O

xund

asjö

n 66

0637

0 16

1566

0 R

iks2

000

1 7,

8 0,

043

0,

015

0,03

5

0,19

0,

17

5,9

17,4

S

kedv

iken

66

3072

0 16

4112

0 R

iks2

000

14

8,0

0,06

0

0,

040

0,19

4,

8 14

,2

Ski

llöts

jön

6548

470

1588

740

Rik

s200

0 27

7,

5 0,

031

0,04

2

0,

20

4,5

13,2

S

otte

rn

6644

450

1649

050

Rik

s200

0 10

7,

6 0,

231

0,

021

0,10

0

0,48

0,

48

1,1

3,4

Spa

rren

66

1952

0 16

4005

0 A

B-lä

n 13

7,

8 0,

071

0,05

5

0,04

5 0,

26

0,

22

4,0

11,8

S

parr

en

6619

520

1640

050

Rik

s200

0 12

7,

6 0,

072

0,04

8

0,

23

3,6

10,7

S

tens

jön

6564

190

1644

040

AB

-län

36

6,8

0,08

3 0,

120

0,

090

0,58

0,43

1,

3 4,

0 S

to-N

aren

66

0584

0 16

4999

0 R

iks2

000

37

7,2

0,12

3

0,

091

0,44

1,

3 3,

9 S

tor K

ogss

jön

6559

300

1620

130

Rik

s200

0 47

7,

3 0,

025

0,

022

0,06

2

0,

30

2,4

7,2

Sto

r Lsj

ön

6554

690

1591

880

Rik

s200

0 52

5,

2 0,

492

0,34

2

1,

64

0,1

0,4

Sto

ra E

nvät

tern

65

5587

0 15

8869

0 A

B-lä

n 64

6,

5 0,

074

0,12

7

0,14

5 0,

61

0,

70

0,6

1,9

Sto

rsjö

n 66

0822

0 16

4801

0 R

iks2

000

36

7,6

0,04

9

0,

049

0,24

3,

5 10

,4

Sto

rsjö

n 65

7464

0 16

5993

0 A

B-lä

n 6

7,5

0,02

0 0,

065

0,04

9 0,

029

0,31

1,

01

0,14

8,

0 23

,2

Sto

rsjö

n 65

7464

0 16

5993

0 R

iks2

000

5 7,

4 0,

019

0,

049

0,02

8

1,01

0,

13

8,4

24,5

S

tortr

äske

t 65

9837

0 16

3789

0 R

iks2

000

10

6,9

0,11

3

0,

066

0,32

2,

2 6,

5 S

tråls

jön

6574

290

1636

570

Rik

s200

0 50

6,

6 0,

622

0,30

1

1,

44

0,1

0,5

Strö

djan

66

4963

0 16

6235

0 R

iks2

000

15

7,6

0,08

4

0,

053

0,25

3,

1 9,

2 S

varts

jön

6560

160

1627

980

Rik

s200

0 81

5,

2 0,

261

0,36

7

1,

76

0,1

0,4

Svu

lten

6609

470

1644

160

Rik

s200

0 56

6,

3 0,

103

0,15

9

0,

76

0,5

1,6

Syn

inge

n 66

2884

0 16

4368

0 R

iks2

000

14

7,7

0,06

0

0,

044

0,21

4,

1 12

,2

Söd

ebys

jön

6576

350

1633

540

Rik

s200

0 23

7,

2 0,

065

0,05

8

0,

28

2,7

8,0

Sör

sjön

65

4221

0 16

0125

0 R

iks2

000

19

7,5

0,06

6

0,

050

0,24

3,

4 10

,0

Tran

sjön

65

5281

0 16

2326

0 R

iks2

000

44

6,2

0,51

8

0,

275

1,32

0,

2 0,

6 Tr

ehör

ning

en

6603

930

1644

290

Rik

s200

0 39

6,

7 0,

433

0,21

7

1,

04

0,3

0,9

Treh

örni

ngen

65

6093

0 16

2737

0 R

iks2

000

74

6,5

0,30

3

0,

239

1,15

0,

2 0,

8 Tr

ekan

ten

6579

020

1625

940

AB

-län

1 8,

0 0,

025

0,04

7

0,03

0 0,

23

0,

14

7,6

22,0

Tr

ekan

ten

6579

020

1625

940

Rik

s200

0 11

7,

4 0,

025

0,03

4

0,

16

6,2

18,2

Tr

äsks

jön

6551

090

1626

270

Rik

s200

0 34

7,

0 0,

118

0,09

3

0,

45

1,2

3,8

Trön

sjön

65

5224

0 15

9182

0 A

B-lä

n 57

6,

4 0,

132

0,08

9

0,15

9 0,

43

0,

76

0,5

1,6

Tulla

n 65

6772

0 16

0798

0 R

iks2

000

21

7,5

0,03

3

0,

040

0,19

4,

8 14

,2

Tulli

nges

jön

6569

390

1618

090

AB

-län

1 7,

8 0,

042

0,03

4 0,

032

0,03

5 0,

16

0,42

0,

17

5,9

17,4

Tu

lling

esjö

n 65

6939

0 16

1809

0 R

iks2

000

0 7,

5 0,

038

0,

032

0,03

2

0,42

0,

15

6,8

20,0

Bila

ga 3

:3

Sjö

X

Y

Käl

la

Sjö

hjd

pH

AB

S_F

20

04

1991

20

04

2004

**

1991

20

04

0,5*

1,

0*

Turin

gen

6568

750

1592

570

Rik

s200

0 6

7,1

0,08

7

0,

053

0,25

3,

1 9,

2 Tu

ringe

n (S

tst N

) 65

6875

0 15

9257

0 A

B-lä

n 6

7,2

0,06

7 0,

240

0,

046

1,15

1,

90

0,22

3,

9 11

,4

Tärn

an

6606

880

1644

780

AB

-län

41

7,1

0,08

1 0,

093

0,07

0 0,

085

0,45

0,41

1,

4 4,

4 Tä

rnan

66

0688

0 16

4478

0 R

iks2

000

40

6,7

0,06

7

0,07

0 0,

094

0,45

1,

2 3,

7 Tä

rnan

65

4829

0 16

2203

0 R

iks2

000

31

6,8

0,46

2

0,

210

1,01

0,

3 1,

0 U

bb-Å

ngsj

ön

6632

850

1632

000

Rik

s200

0 22

7,

4 0,

232

0,10

8

0,

52

0,9

3,0

Ulln

asjö

n 65

9706

0 16

3325

0 R

iks2

000

12

7,8

0,03

3

0,

033

0,16

6,

5 19

,0

Uttr

an

6565

620

1613

940

Rik

s200

0 17

7,

6 0,

037

0,

022

0,03

9

0,42

0,

19

5,0

14,7

V

alle

ntun

asjö

n 65

9771

0 16

2546

0 R

iks2

000

7 7,

9 0,

032

0,03

2

0,06

0,

15

6,8

20,0

V

idsj

ön

6575

500

1648

260

Rik

s200

0 32

6,

2 0,

146

0,13

0

0,

62

0,7

2,2

Vire

n 66

1966

0 16

4781

0 R

iks2

000

34

7,8

0,11

8

0,

064

0,31

2,

3 6,

8 V

iren

6608

870

1654

490

Rik

s200

0 27

7,

5 0,

165

0,08

6

0,

41

1,4

4,3

Väl

linge

n 65

5738

0 15

9870

0 A

B-lä

n 33

7,

4 0,

066

0,02

9

0,05

9 0,

14

0,

28

2,6

7,8

Väl

linge

n 65

5738

0 15

9870

0 R

iks2

000

34

7,3

0,08

2

0,

072

0,35

1,

9 5,

7 V

ästr

Tyra

n 65

4145

0 16

1816

0 R

iks2

000

25

7,3

0,04

0

0,

050

0,24

3,

4 10

,0

Ynge

rn

6562

060

1591

700

AB

-län

39

7,2

0,03

1 0,

037

0,

062

0,18

0,

56

0,30

2,

4 7,

2 Yn

gern

65

6206

0 15

9170

0 R

iks2

000

38

7,2

0,02

4

0,

059

0,

56

0,28

2,

6 7,

8 Å

rsjö

n 65

6612

0 16

4132

0 A

B-lä

n 55

5,

6

0,25

7

0,22

8 1,

23

1,

09

0,2

0,9

Älta

sjön

65

7393

0 16

3395

0 R

iks2

000

23

7,7

0,02

9

0,02

5 0,

035

0,

21

0,17

5,

9 17

,4

Älte

n 66

0852

0 16

5253

0 R

iks2

000

28

7,3

0,21

7

0,

110

0,53

0,

9 2,

9 Ö

ran

6560

070

1629

780

AB

-län

51

6,3

0,14

7 0,

179

0,

162

0,86

0,78

0,

5 1,

5 Ö

smar

en

6642

220

1668

440

Rik

s200

0 5

7,7

0,12

3

0,01

3 0,

062

0,30

2,

4 7,

2 *K

ritis

kt v

ikt ä

r den

fisk

stor

lek

där k

vick

silv

erha

lten

uppg

år ti

ll 0,

5 re

spek

tive

1,0

mg

Hg/

kg w

w b

eräk

nat u

tifrå

n ha

ltern

i 1-

årig

abb

orre

för r

espe

ktiv

e sj

ö.

**V

ärde

ber

äkna

t utif

rån

halte

n i a

bbor

re m

ultip

licer

at m

ed 4

,8.

Bila

ga 3

:4

Länsstyrelsens rapportserie

Utkomna rapporter under 2006

1. Förorenade områden - inventering av branscherna järn-, stål- och manufaktur, primära och sekundära metallverk samt ferrolegeringsverk i Stockholms län, miljö- och plane-ringsavdelningen.

2. Mälarens fåglar - inventering av fågelskär, skarvar och fiskgjusar 2005, miljö- och planeringsavdelningen.

3. Kulturreservatet Brottö skärgårdsjordbruk. En undersökning av två trädgårdar, miljö- och planeringsavdelningen.

4. Hur mår skogen och skogsmarken? Tillstånd och trender för kronutglesning och mark-försurning i Stockholms län 1985-2010, miljö- och planeringsavdelningen

5. Tillsyn av äldreomsorgen 2001-2005, socialavdelningen

6. Kompletterande utvärdering av Tillväxt Öst - det regionala tillväxtavtalet i Stockholms län, avdelningen för regional utveckling

7. Kvicksilver i fisk - resultat från en inventering i Stockolms län 2004, miljö- och plane-ringsavdelningen

Ytterligare exemplar av denna rapport

kan beställas från Länsstyrelsen

miljöinformationsenhet

Tel: 08- 785 52 94

Rapporten finns också som pdf på vår hemsida

www.ab.lst.se

ISBN 91-7281-211-7

AdressLänsstyrelsen i Stockholms Län

Hantverkargatan 29

Box 22 067

104 22 Stockholm, Sverige

Tel: 08- 785 40 00 (vxl)

www.ab.lst.se

Gra

fisk

form

givn

ing:

Chr

isti

na F

ager

gren

Rapporten ”Kvicksilver i fisk – Resultat från en inventering i Stockholms län 2004” presen-terar resultaten från en undersökning av kvicksilverhalten i abborre från 25 sjöar i länet.

Målsättningen har varit att försöka identifiera i vilka typer av sjöar som kvicksilverhalten i fisk kan förväntas vara störst. Uppmätta och beräknade kvicksilverhalter i fisk från olika sjöar jämförs med EU:s gällande riktvärden för innehållet i fisk för konsumtion.